Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Våra polisstudenter kommer att möta en svår verklighet. Och lära sig hantera den.”

Inom kort startar den nya polisutbildningen i Malmö. Den ska, med hjälp av forskningen, bidra till minskad brottslighet och ökad trygghet. Det skriver Caroline Mellgren och Per Hillbur vid Malmö universitet.

Brottsligheten blir mer komplex, men framtidens poliser ges också bättre förutsättningar att lösa brotten, anser skribenterna.Bild: Patrick Persson
Just nu diskuteras våldsutvecklingen i Malmö och många anser att gränsen är nådd. Under januari startar polisutbildningen vid Malmö universitet och genom utbildning och forskning vill vi bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten.
Dödsskjutningen utanför en förskola på Södra Skolgatan i Malmö i december har väckt starka reaktioner. Många barnfamiljer var på väg att lämna sina barn på förskolan som ligger mitt emot platsen där mannen sköts ihjäl. Enligt polisen var mannen välkänd i kriminella kretsar. Händelsen skapar rädsla, osäkerhet och frustration. Detta är ett exempel på de nästan 300 skjutningarna i Sverige under 2018, och situationen kallas av rikspolischef Anders Thornberg för ett misslyckande för hela samhället. Det är minst sagt en komplex verklighet våra polisstudenter kommer att möta.
Den 21 januari startar polisutbildningen vid Malmö universitet. Det är omkring 100 polisstudenter som påbörjar sina studier hos oss. De kommer att möta medborgare som känner en ökande oro över brottsutvecklingen.
Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning från 2018 visar att 42 procent av befolkningen uppger att de i stor utsträckning oroar sig över brottsligheten i samhället. Ungefär var tredje person känner sig ganska eller mycket otrygg eller avstår från att gå ut ensam sent en kväll i bostadsområdet. Samtidigt ökar förtroendet för hur polisen bedriver sitt arbete. Det är alltså ett viktigt samhällsuppdrag som Malmö universitet har fått.
Vi vill förse hela landet med bra poliser samtidigt som vi hoppas att många av dem väljer att stanna i vår region där de behövs.
Vad är då en bra polis? Vi anser att det är en person som har förmåga att fatta välavvägda beslut utifrån juridiska, etiska, sociala och taktiska dimensioner. Ofta under stor tidspress. Det är också viktigt att klara av att möta olika grupper av människor i samhället.
Det tar två och ett halvt år att utbilda sig till polis och en del kritiserar utbildningen för att vara för lång. Vi anser att det är av största vikt att våra framtida poliser får rätt kunskaper för att möta de problem med grov brottslighet som finns i Malmö och övriga landet. Så här ser vår strategi ut för att utbilda professionella och kunniga poliser:
1. Utbildningen ska vara forskningsanknuten. De metoder och tekniker som lärs ut ska ha sin grund i forskning och beprövad erfarenhet om vad som fungerar, vad som inte fungerar och vad som är lovande. Den blivande polisen ska utveckla en förmåga att göra självständiga bedömningar i olika situationer. En student som har en kritisk och reflekterande förmåga i sin yrkespraktik klarar uppdraget bättre. Vi vill utnyttja det faktum att Malmö universitet har en stark forskningsmiljö inom bland annat kriminologi. Vi vill även vidareutveckla forskning inom polisiärt arbete. På så sätt kan vi bidra till en bättre polisutbildning och polisprofession.
2. Våra studenter ska bli medvetna om olika maktordningar. Frågan om makt är ständigt närvarande i polisyrket. En bra polis är medveten om olika maktordningar både under ingripande och i mötet med olika människor vid utredning och när han/hon dagligen träffar kollegor. Våra polisstudenter ska lära sig att reflektera över hur detta påverkar deras yrkesutövning.
I december 2017 överlämnade polisanställda ett stort antal berättelser om framför allt sexuellt ofredande i samband med #metoo-rörelsen. Uppropet #nödvärn visar hur viktigt det är att öka kompetensen om sexuella trakasserier så att våra nya poliser kan bidra till att skapa en attraktiv arbetsmiljö där det finns noll tolerans för den typen av beteenden.
Det visade sig att 43 procent av alla sökande till polisutbildningen hösten 2018 var kvinnor. Av dem som antagits till utbildningen i Malmö med start i januari 2019 är ungefär var tredje kvinna. För att dessa ska stanna kvar inom utbildningen och inom yrket är det nödvändigt att arbeta aktivt med genus- och bemötandefrågor i utbildningen.
3. Vi ska arbeta med breddad rekrytering och breddat deltagande. Vi kommer att arbeta för att locka fler sökande med utländsk bakgrund och fler kvinnor till polisutbildningen. För att polisen ska kunna möta alla invånare måste den också spegla Sveriges befolkning. En viktig del i detta är att utbildningen ska ge studenterna kunskap att möta människor med olika bakgrund och erfarenhet.
Ett viktigt kännetecken för Malmö universitet är att vi förser Sverige med samhällsbärande professioner. Här utbildas exempelvis lärare, sjuksköterskor, socionomer och snart även poliser.
Vi kan göra mycket för att våra polisstudenter ska bli kvalificerade för yrket. Till skillnad från våra andra professionsutbildningar görs polisutbildningen på uppdrag av Polismyndigheten istället för att vara en grundutbildning på universitetet. På sikt vill vi ge studenterna möjlighet att läsa vidare hos oss upp till kandidatnivå i ett första steg. Det skulle ge studenterna möjlighet att återvända till universiteten för en master- och forskarutbildning. Vi tror att det skulle ge framtidens poliser ännu bättre förutsättningar att möta den alltmer komplexa brottsligheten och de ökande kraven på polisverksamheten.

Caroline Mellgren

Per Hillbur

Caroline Mellgren är docent i kriminologi och föreståndare för polisprogrammet vid Malmö universitet.
Per Hillbur är prorektor vid Malmö universitet.
Gå till toppen