Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Antibiotikaresistens är på väg att bli ett av de allvarligaste hoten mot vår hälsa."

EU:s nya strängare regler för veterinärmedicinska läkemedel är välkomna. De kommer dock inte att vara tillräckliga för att rädda miljoner människoliv, menar bakteriologiprofessor Jan-Ingmar Flock. Han förespråkar därför utökad vaccinering av djur.

Det finns nära en miljard grisar i världen. Ökad vaccinering istället för förebyggande antibiotika skulle vara ett viktigt steg i kampen mot antibiotikaresistens, skriver professor Jan-Ingmar Flock.Bild: Michael Probst
Antibiotikaresistens är på väg att bli ett av de allvarligaste hoten mot vår hälsa. En brittisk regeringsrapport bedömer att 10 miljoner människor i världen årligen kommer att dö i infektionssjukdomar från år 2050. Folkhälsomyndigheten beräknar att 70 000 svenskar kommer att drabbas av antibiotikaresistenta bakterier. Faran med antibiotikans fallande kraft är välkänd, men det har varit sämre med åtgärder – framför allt på internationell nivå.
Djuruppfödningen har hittills fått alldeles för lite uppmärksamhet i frågan om hur vi kan motverka antibiotikaresistens. Därför är det aktuella beslutet i EU om nya regler för veterinärmedicinska läkemedel högst välkommet. Det kommer dock inte att vara tillräckligt för att vända utvecklingen.
EU:s förordning om veterinärmedicinska läkemedel innebär strängare regler i hela EU kring hur antibiotika får användas till djur. Syftet är att komma tillrätta med överanvändningen av antibiotika, vilken är den grundläggande orsaken till att resistenta bakterier sprids och förökar sig i världen.
Den nya lagstiftningen träder i kraft om ett par år. All försäljning av preparaten kräver givetvis receptförskrivning från veterinär och ska också rapporteras till EU.
I Sverige råder dock förbud mot antibiotikaanvändning som tillväxtfrämjande åtgärd i djurhållning sedan slutat av 1980-talet. När beslutet togs lockade det till skratt i Europa. Idag skrattar man inte längre.
Mer än hälften av världens antibiotika har hittills getts till djur som inte bär på någon infektionssjukdom. Den har då alltså givits i rent preventivt syfte, för att grisen eller köttdjuret inte ska drabbas av infektion utan växa ordentligt.
Häri ligger en viktig förklaring till varför antibiotikaresistensen ökar kraftigt trots att man inom sjukvården anstränger sig för att minska användningen.
Skälet till att djuruppfödning kräver mycket antibiotika är att infektioner som drabbar en besättning lätt sprids till ett mycket stort antal djur. Hur djurhållningen ser ut kommer den nya EU-förordningen få svårt att ändra på. Därför behöver vi även vidta andra åtgärder.
För att undvika infektioner är vaccinering ett oerhört viktigt komplement till övriga smittskyddsåtgärder. Med utökade program för vaccinering av lantbruksdjur skulle behovet av förebyggande antibiotika minska. Det finns alltså goda skäl att satsa på utveckling av nya, effektiva, säkra och kostnadseffektiva vacciner att lägga till befintliga vacciner inom djurhälsa samt att främja rutinmässig användning av dessa.
Forskare vid Karolinska institutet och Sveriges lantbruksuniversitet har lyckats använda en ny teknologi för vaccinframställning. Den baseras på rekombinanta proteiner, vilket betyder att vaccinet helt saknar avdödade eller försvagade mikroorganismer som finns i konventionella vacciner. Det innebär också bättre säkerhet och effekt av vaccinet.
Det finns nära en miljard grisar i världen. Ökad vaccinering istället för förebyggande antibiotika skulle vara ett viktigt steg i kampen mot antibiotikaresistensen. För sjukvården och inte minst i fråga om räddade människoliv skulle det göra en stor skillnad.

Jan-Ingmar Flock

Jan-Ingmar Flock är seniorprofessor i bakteriologi vid Karolinska institutet och forskningschef i bioteknikföretaget Intervacc som utvecklar djurvacciner.
Gå till toppen