Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Frihet. Trygghet. Även för dessa barn.

Många av oss har sett barnen på tv eller läst om dem i tidningen.
Fyraåriga Selma som varken kunde gå eller äta själv, men som förlorade sin assistansersättning när sondmatningen av henne inte räknades till de grundläggande behoven.
Fyraårige Loke som inte fick tillsyn dygnet runt trots att kramper hotade att slå ut hans lungor och hjärta på grund av ett ovanligt epileptiskt syndrom.
Fyraårige Max, som nekades assistansersättning trots medfödda missbildningar som orsakade andningsuppehåll. Som om andning inte var ett grundläggande behov.
”När vi trodde att det inte kunde bli värre. När vi trodde att vi nått botten och att barn med funktionsnedsättning och deras familjer inte kunde drabbas hårdare av de kraftiga besparingarna inom LSS och personlig assistans, då kommer nästa dråpslag: LSS-utredningen”, skriver Maria Persdotter, förbundsordförande i RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, i Aftonbladet.
Så, på torsdagen kom den. Särskilda utredaren Gunilla Malmborg presenterade Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88).
En av de stora förändringar som föreslås gäller just barnen: barn under 16 år ska inte längre kunna få den statliga personliga assistansen. Istället föreslås ett nytt stöd som utredaren kallar ”personligt stöd för barn”, som kommunerna ska hantera.
Malmborg talar gott om det nya barnstödet. Det är bredare, det ska ta hänsyn till hela familjen, även syskon. Hon beskriver stödet som ”ett bättre och mer omfattande stöd än vad personlig assistans kan ge”.
Men olika intresseföreningar för personer med funktionsnedsättningar är inte imponerade. Vilket inte är så konstigt: i åratal har debattvågorna gått höga kring LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Påståenden om utbrett fusk har varvats med misstankar om att regeringen pressat Försäkringskassan att hålla nere antalet beviljade stödtimmar till utsatta familjer.
Och det är svårt att tydligt se poängerna med förslagen. För det första är det tveksamt om det går att upprätthålla en likvärdig service över landet när varje kommun ska fälla avgörandet.
”Vi kommer att få 290 olika tolkningar av vad barn med funktionsnedsättningar och deras familjer ska kunna få för stöd”, menar Maria Persdotter. Hon räds också att det nya stödet inte blir heltäckande: ”Man kan inte säga att klockan ett behöver jag klia näsan.”
För det andra kan det finnas befogade frågor kring den kommunala kompetensen och även kring olika kommuners vilja att följa lagstiftarens intentioner. Risken finns att en betydande del av omvårdnaden av barnen faller på de föräldrar som redan lever på gränsen till att kollapsa. Och om det blir så att fler barn inte kan växa upp hemma i sin familj, vem vinner på det?
LSS är en frihetsreform. Och en trygghetsreform. Också för barn med funktionsnedsättningar.
Ett samhälle måste bedömas utifrån hur de allra svagaste behandlas. Ett gott samhälle ser till att förtroendet för LSS byggs upp, inte raseras.
Gå till toppen