Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Intagen dog av vätskebrist – häkteschef frias

En intagen på ett häkte i Stockholmsområdet avled av vätskebrist efter att ha varit häktad en tid. Häkteschefen, som stått åtalad för att ha vållat den intagnes död, frias nu av Attunda tingsrätt.

Chefen åtalades efter att en intagen avled våren 2017 på grund av vätskebrist efter drygt två veckor på häktet. Enligt åtalet ska personal ha påpekat för chefen att allt inte stod rätt till med mannen och enligt åtalet hade chefen underlåtit att se till att mannens mat- och vätskeintag kontrollerades och inte heller larmat sjukvårdspersonal i tid.
Häkteschefen frias nu av Attunda tingsrätt eftersom rätten inte finner det bevisat att han "nåtts av sådana signaler att han var skyldig att agera på annat sätt än han gjorde", enligt ett pressmeddelande från tingsrätten.
Åklagare Fredrik Ingblad konstaterar att rätten inte finner det bevisat, trots enligt honom relativt samstämmiga uppgifter från kriminalvårdare som jobbade på avdelningen, att informationen om mannens hälsotillstånd nått chefen.
– Tingsrätten tror inte riktigt på de uppgifterna. Då blir deras slutsats att chefen inte fått den information som gjorde att han borde ha agerat, säger Fredrik Ingblad.
Han säger att ärendet har varit mycket komplext.
– Det är ett ganska långt händelseförlopp och en hel del personer inblandade. Det kan då bli svårt att fördela ett straffrättsligt ansvar.
Fredrik Ingblad har ännu inte bestämt sig för om domen ska överklagas.
– Det är för tidigt att säga. Jag ska gå igenom allt igen innan jag bestämmer mig.
Den nu friade chefens advokat Fredrik Zettergren är mer nöjd med domen och rättens bedömning.
– Det är en välskriven och välmotiverad dom. Man har gått igenom utredningen och funnit att häkteschefen inte kan göras ansvarig för något brott. Det är som jag trodde att det skulle bli om jag ska vara ärlig. Det har varit ett omfattande mål där många personer hörts. Det har stått tydligare och tydligare att min huvudman inte har haft anledning att agera på någon information, säger Fredrik Zettergren.
Den 20 april 2017 togs mannen, som var i 20-årsåldern, in på det aktuella häktet. Mannen var starkt påverkad av psykisk sjukdom, hade inte tillgång till sin medicin och slängde sin mat och dryck omkring sig. Vattnet i hans häktescell var ofta avstängt eftersom han orsakat översvämning i cellen när det varit påslaget.
Av domen framgår att en psykiatriker kallades till den intagne den 9 maj och gjorde bedömningen att han mådde mycket dåligt psykiskt och behövde komma till sjukhus. Enligt psykiatrikerns mening var den intagne dock inte svag kroppsligt, han hade god rörlighet och var inte avmagrad eller blek.
Psykiatrikern skrev ett vårdintyg och den intagne fördes till sjukhus där det bedömdes att han var mycket psykiatriskt sjuk. Någon mer grundlig undersökning av hans kroppsliga hälsa gjordes inte på sjukhuset.
På grund av platsbrist på det första sjukhuset beslutades att den intagne skulle transporteras till ett annat sjukhus för vård. Under transporten drabbades han av hjärtstopp och avled, trots återupplivningsförsök. Obduktionen visade att dödsorsaken var vätskebrist.
Fakta

Vållande till annans död

Är ett brott som innebär att någon orsakar en annan människas död av oaktsamhet. Gärningsmannen har alltså inte haft något uppsåt.

Kan ge fängelse i som högst två år. Om brottet är ringa är maxstraffet böter.

Om brottet bedöms som grovt döms gärningsmannen till fängelse i som minst ett och högst sex år. När man bedömer om brottet är grovt tittar man bland annat på om gärningen "har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag". Om gärningsmannen exempelvis varit berusad när det krävts "särskild uppmärksamhet eller skicklighet" kan det också leda till att brottet bedöms som grovt.

Källa: Nationalencyklopedin, brottsbalken.

Gå till toppen