Vi har precis startat en granskning av ett av Helsingborgs stads största projekt i historien. H+ ska göra om stora delar av stan från grunden. Tusentals bostäder ska byggas, järnvägen ska grävas ner, stadsdelar ska tillkomma och byggas ihop till en ny helhet.

Frågan är hur mycket det blir av stadens ambitioner, hur lång tid det tar, hur mycket som egentligen mest är varumärkesputsande och hur mycket som faktiskt kommer att komma medborgarna till del.

För mig är det precis detta som en lokaltidning ska ägna sig åt. Vi ska granska hur de folkvalda tar hand om våra skattepengar. Syna politikerna och tjänstemännen i sömmarna.

Granskningen av makten är en avgörande del i en demokrati och tillsammans med nyhetsrapportering våra allra viktigaste uppgifter.

Men tidningen är så mycket annat. Ett fint exempel: storyn om geten Lilly som vi publicerade tidigare i veckan. Lilly smet från Hembygdsparken i Ängelholm och gömde sig, förmodligen livrädd, i källartrappan på ett hus en bra bit bort. Ägare till huset: Röglestjärnan Kenth ”Sudden” Bengtsson. Som grädde på moset verkade det som att Lilly tagit vägen över ständigt omtalade Pyttebron på sin lilla tur.

Viktigt? Nä, men en underbar liten historia som jag är säker på gjorde dagen lite ljusare för många av våra läsare.

Miljardprojektet H+ och geten Lilly är två ytterligheter men samtidigt två vardagligheter i tidningen. Stort och smått engagerar och inte sällan är det det lilla som väcker de starkaste känslorna.

Det är ju, till exempel, inte för serierna som vi vinner priser och det är inte med dem som vi bidrar mest till demokratin. Ändå är det en seriefigur – Hälge – som varit ämnet för de flesta läsarreaktionerna på senare tid. Detta efter att vi bestämt oss för att pensionera seriestrippen.

För mig är det egentligen ingen större dramatik. Tidningen förändras ständigt. Vi lägger till saker och vi drar ifrån saker.

Flera gånger under senaste månaderna har Hälge dessutom innehållit budskap som vi inte vill vidareförmedla. Innehåll som tydligt nedvärderar kvinnor utan spår av ironi, finess eller satir är inte välkommet i Helsingborgs Dagblad oavsett om det kommer i serieform.

Protesterna mot att vi skickar Hälge till de sälla jaktmarkerna har lärt mig både att många av er läsare känner en närhet till karaktärerna i serien och att det som förefaller vara en liten sak, i själva verket kan upplevas som en rätt stor sak.

Jag tackar för engagemanget, men Hälge får i fortsättningen upplevas på annat håll.