Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Läsartext: Samhället är inte rustat för ungas brottslighet

Det börjar knappast med väpnat rån. Minderåriga utnyttjas av sina äldre ”idoler” som anstiftar brott. Straffet för dem som utnyttjar minderåriga borde bli högt, skriver L Bengtsson.Bild: Patrick Persson
Varför döms brottslingar till fängelsestraff? Det finns, som jag ser det, tre anledningar. För det första ska fängelsevistelsen få den dömde att bättra sig genom att denne där får tillgång till olika typer av vård. Han ska med andra ord rehabiliteras.
Advokat Johan Eriksson (Rakhat Akilovs advokat) säger i en tv-intervju (Min sanning) att detta inte fungerar. Alla fängelsekunder återvänder till brott efter frigivning.
Jag håller med och erinrar mig följande citat av Falstaff, fakir : ”Zebran är ett randigt djur/ränderna går aldrig ur”.
För det andra ska ett fängelsestraff vara, precis som ordet säger, ett straff för en brottslig handling.
För det tredje måste de laglydiga medborgarna skyddas och det gör man bäst genom att hålla de intagna borta från gatan så länge som möjligt. Därför bör 2/3 frigivningen avskaffas och detsamma gäller också straffrabatten för dömda personer i åldern 18–21 år. Johan Eriksson vill ha kvar 2/3-rabatten därför att fängelserna är överfulla. Ska alla ha enkelrum? Hm, när jag gjorde min militärtjänst fick jag dela rum med 19 andra personer – kanske en lösning.
Det är vanligt att man när ett brott har begåtts skyller på varandra, om det inte går att bevisa vem som gjort vad. Alla blir då frikända och får skadestånd för den tid de suttit ”felaktigt” häktade. Två, eller flera, personer ska enligt lagen kunna bli dömda för att ha utfört ett brott i samförstånd.
Detta har, vad jag minns, bara tillämpats en gång. Det var för polismorden i Malexander 1999.
Den mest kända händelsen är kanske Lindomefallet 1990. Två män bröt sig in hos en äldre man (89 år) och slog ihjäl honom med en stekpanna. Båda männen friades och fick skadestånd. Här som många andra rättegångsfall var beviskraven alldeles för höga. De skrider mot det allmänna rättsmedvetandet och då är vi farligt ute. Båda borde ha dömts för att ha utfört dådet i samförstånd
Vart är vi på väg? Hur rekryteras nya brottslingar? Rikspolischefen, Anders Thornberg, säger i en tv-intervju (Agenda) att det mest akuta är att bryta tillväxten. Redan i 8–10 årsåldern vet man vilka som har prognos för att bli kriminella. Det är alltså då vi måste sätta in åtgärder. För att använda ett ordspråk: ”det är bättre att stämma i bäcken än i ån”.
Det börjar ju knappast med väpnat rån. De minderåriga utnyttjas för att förvara knark, vapen, kasta sten etc. Efter detta kommer brotten slag i slag: attack på blåljuspersonal, personrån (till exempel av pensionärer med rollator) och så vidare. Detta görs i stor utsträckning på uppmaning från ”idolerna”, som alltså anstiftar brott. Straffet för den som utnyttjar minderåriga på detta sätt borde bli högt.
Uppenbart är att det svenska samhället inte är rustat för att hantera unga personers brottslighet. En sänkning av straffbarhetsåldern (tidigare straffmyndig) tror jag skulle minska rekryteringen.
Straffbarhetsåldern ska vara den ålder där en person kan skilja mellan det som är rätt och det som är fel och därmed kunna ställas till ansvar för brott. Den är idag satt till 15 år. Nog kan barnen skilja mellan rätt och fel tidigare. I exempelvis Storbritannien och Frankrike är straffbarhetsåldern satt till 10 år, i Skottland 12 år och i de flesta amerikanska stater 7 år.
I Huskvarna såg vi vådan av denna gräns. En migrant misshandlades till döds av en 14- och en 16-åring. 14-åringen var inte straffbar. 16-åringen dömdes till 5 månader sluten ungdomsvård. Det är alltså vad en migrants liv är värt. Det är ett hån.
L Bengtsson
Gå till toppen