Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Läsartext: Hållbarhet kräver nya finansieringskanaler

Det traditionella finansieringssystemet genererar inte tillräckligt med pengar för att vi ska lyckas uppnå klimat- och hållbarhetsmål, skriver Christer Nylander.Bild: Koji Sasahara
Sverige och planeten står inför en aldrig tidigare skådad förändring i modern tid om vi skall lyckas uppnå klimat- och hållbarhetsmålen. Det kommer globalt att behövas många tiotals triljoner dollar för att finansiera denna transformation, men tyvärr är det inte lätt att få fram pengarna.
Enligt hjälporganisationen Oxfam äger de 42 rikaste på planeten lika mycket som de fattigaste 3,7 miljarder människorna. Hur gick det till? Genom försäljning av produkter och tjänster, aktieaffärer, valutaspekulation, fastighetsinvesteringar, bolagsförsäljningar, arv etcetera har några få vunnit monopolspelet. Nya digitala verktyg grundade på artificiell intelligens, i händerna på de redan rika, förstärker denna trend ytterligare. För att hålla igång konsumtionen har medborgare, kommuner och stater stimulerats att låna pengar. Emellanåt blir utlåningen alltför stor och finansbubblorna spricker.
Detta ekonomiska system är ohållbart och genererar inte nödvändig finansiering för det globala förändringsarbetet. Att kraftigt beskatta de rikaste kommer inte att fungera eftersom kapitalet är lättrörligt, ofta bundet till ägande i megaföretag och skatter relativt enkla att undkomma. Istället måste vi överväga nya radikala finansieringssätt, till exempel att staten får möjlighet att sälja statsobligationer till Riksbanken.
Man kan tycka att en sådan finansieringskälla skulle riskera hyperinflation, men så är faktiskt inte fallet. Penningutbudet i USA har mer än fördubblats under den senaste tioårsperioden men inflationen är ändå låg. Det beror på att inflation uppstår när efterfrågan på varor och tjänster är större än utbudet. Det är således full möjligt att finansiera hållbarhetsinvesteringar med en digital sedelpress i Sverige och utomlands, utan hög inflation, om det görs på ett klokt sätt. Även om ekonomin tillfälligtvis skulle bli överhettad kan staten enkelt minska det digitala penningutbudet för att minska inflationstrycket.
Ovanstående resonemang är förenklat och kräver givetvis ett globalt regelverk, men förslaget är inte orimligt att förverkliga. I ett läge där planetens finansiella resurser samlats till några få företag och familjer är det tvunget att förändra spelreglerna så att det skapas en ny finansieringskanal. Löser denna finansieringsmetod alla problem? Nej! Vi måste klokt överväga hur vi investerar alla dessa pengar för att verkligen uppnå klimat- och hållbarhetsmålen på hela planeten. Den frågan är mycket mer komplex än finansieringen.
Christer Nylander
omvärldsanalytiker
Gå till toppen