Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Nej, Greta Thunberg kämpar inte förgäves.

Greta Thunberg i Davos under World Economic Forums konferens.Bild: Markus Schreiber
Försöken att rädda klimatet är dömda att misslyckas, enligt Roy Scranton.
"Det här måste sägas", framhåller den Sverigeaktuelle klimatfilosofen. Med hänvisning till en mängd data menar han att det är för sent att göra någonting åt växthuseffekten. Och även om det skulle komma någon ny teknisk möjlighet, så saknas det politisk vilja att tillämpa den, resonerar Scranton i en TT-intervju.
Ur hans nattsvarta synvinkel är det lika bra att ge upp. Följaktligen ser Scranton ingen mening med Greta Thunbergs uppmärksammade skolstrejk för klimatet.
Men det gör många andra. Thunbergs engagemang inspirerar nu unga på allt fler håll i världen och liknande manifestationer har börjat hållas runt om i Europa: Belgien, Schweiz, Tyskland…
Samtidigt anas tecken på att svenska konsumenter börjar ta större klimatansvar.
Prognosmakarna på Handelns utredningsinstitut tycks ha träffat helt rätt när de – med hänvisning till ökande klimatomsorg – utsåg ett återvunnet plagg till årets julklapp 2018. Försäljare av begagnade kläder vittnade om god ruljans i december. För detaljhandeln i stort gick det däremot trögt. Trots förväntningar om nya rekord efter lång tid av högkonjunktur noterades den svagaste julhandeln sedan 2010.
Därtill verkar uppmärksamheten kring utsläppen från flyget ha börjat påverka svenskarnas resvanor. Från resebranschen noteras ett växande intresse för att ta tåget på semestern.
Utsläppen från bilresor kan också trendmässigt minska. Kanske ännu snabbare än många har vågat tro. Enligt en ny prognos från elkraftbranschen kan elbilar vara billigare än fossildrivna bilar redan om fyra år. Infrias de förväntningarna kan omställningen till en klimatvänligare fordonspark gå snabbt.
Svenskarna är förstås inte representativa för världens befolkning, vilket en ny undersökning påminner om. I Good Country Index utmärker sig Sverige bland annat då det gäller klimathänsyn. Det gäller att åstadkomma förändringar även globalt.
Så vad kan då göras?
Klimatforskaren Christian Azar, som har deltagit i kärnan av FN:s klimatpanel IPCC, hänvisar just till medborgarna.
"Jag tänker att det går att lösa om vi vill", säger han i till TT.
Naturligtvis är frågan väldigt komplex, men det bästa folk i olika länder kan göra är att sätta press på sina politiker, menar Azar.
Där Scranton ser en säker väg till undergång, ser Azar istället stora möjligheter att vända utvecklingen. På goda grunder dessutom. Åtminstone i demokratiska länder är politiker lyhörda för vad väljare vill ha. Ledare som inte levererar får ta konsekvenserna när det drar ihop sig till val. Så varför skulle växande folkligt engagemang för klimatet då inte göra avtryck i förd politik?
Den viktigaste faktorn i sammanhanget är att förändra energisystemen, påpekar Azar. Och på det området ser han mycket lovande trender. Utvecklingen av lösningar för sol- och vindkraft går snabbt och gör det allt billigare att byta ut den fossila tekniken.
Sådana framsteg påverkar kanske inte undergångstankarna hos en svartsynt filosof. Men de tydliggör hur klimatfrågan i grunden ställer var och en inför ett val. Det handlar om att antingen inte göra någonting alls eller också göra det som trots allt är möjligt. Greta Thunberg får ses som ett föredömligt exempel på det senare.
"Jag undrar hur hon kommer att känna om fem, tio år när hennes projekt har misslyckats", säger Roy Scranton.
Några garantier för framgång finns naturligtvis inte i arbetet med att stoppa den globala uppvärmningen.
Men det här måste också sägas:
Det säkraste sättet att misslyckas med att rädda klimatet vore att inte försöka.
Gå till toppen