Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Mats Skogkär: Det luktar rättsröta på Karolinska institutet.

Harriet Wallberg när hon 2014 presenterades som ny chef för Universitetskanslerämbetet av dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (LP).Bild: Bertil Ericson / TT
En del av materialet som låg till grund för granskningen av Karolinska institutets hantering av Macchiariniaffären har försvunnit.
Skandalen ser ut att ha fött en ny skandal, om än inte medicinsk.
Avslöjandet görs i den nyutkomna boken När lögnen blir sanning (Natur&Kultur) av Harriet Wallberg och Kristina Appelqvist. Wallberg var rektor på Karolinska institutet när Paolo Macchiarini, stjärnkirurgen som blev skandalkirurg, rekryterades i oktober 2010.
Utredarna gjorde 28 bandade intervjuer med nyckelpersoner i ärendet: prefekter, rektorer, professorer och styrelseledamöter. De är av allt att döma borta.
KI:s nuvarande universitetsdirektör Per Bengtsson vill minnas att utredaren Sten Heckscher sagt att han raderat alla intervjuerna. Detta förnekar Heckscher – allt underlag som använts i utredningen har återlämnats till KI. När Ekot frågar var materialet lämnades svarar Heckscher: "Ja, inte vet jag. Men alltså, jag har ingenting."
När Ekot vill göra en längre intervju avfärdar Heckscher det med ett skratt:
"Jag har lagt det där bakom mig, jag tänker inte rota i det."
Lika ointresserad av att räta ut frågetecknen är den nuvarande ordföranden i KI:s styrelse, Mikael Odenberg.
"Det kan finnas felaktigheter i den men det är en sak mellan Harriet Wallberg och Sten Heckscher. Det är inte Karolinska institutets sak."
Men om det är som Wallberg hävdar i sin bok, att hon gjorts till syndabock medan andra hållits om ryggen och att utredningen målar upp en i väsentliga delar felaktig bild av vad som hänt, då finns det ett allmänintresse av att detta klarläggs. Därmed bör det försvunna underlaget vara ett problem särskilt för KI, särskilt som institutet beställde utredningen.
Det är KI "som ska hantera det såsom man sedvanligt hanterar allmänna handlingar och diarieföring och sådant", påpekar mycket riktigt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt.
presskonferensen den 5 september 2016 när utredningen presenteras beskriver Heckscher hanteringen av rekryteringen som "väldigt slarvig".
Samma dag blir Wallberg uppkallad till dåvarande ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S). Där får hon sparken från jobbet som universitetskansler, en tjänst hon tillträdde efter att ha slutat på KI.
I utredningen slås fast att det var Wallberg som tog initiativet till att rekrytera Macchiarini och att hon därefter hade "en aktiv roll och egna kontakter med Macchiarini under rekryteringsprocessen på ett sätt som bröt delegationsordningen och skapade otydligheter kring vem som bar ansvaret för rekryteringen".
Detta är enligt Wallberg helt gripet ur luften. I boken hävdar Wallberg att hon aldrig hade några egna kontakter med kirurgen utöver ett kort möte med honom i samband med en konferens i Göteborg hösten 2009, där hon förmedlade en kontakt till chefen för KI:s stamcellscenter.
I bokens avslutande kapitel skriver Wallberg följande:
"Det som jag på riktigt förlorade var tilliten, tilliten till de människor och de system som jag tidigare haft förtroende för",
Om inte hanteringen granskas på nytt är risken överhängande att betydligt fler drabbas av samma tillitsförlust.
Det har Sverige inte råd med i en tid när försök att underminera tilltron till samhällets institutioner ständigt pågår.
Lukten av rättsröta behöver vädras ut.
Gå till toppen