Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ropen på ”klimatdiktatur” växer

Allt fler debattörer vill ha en grön diktatur för att lösa klimathotet. I ett nytt inlägg uppmanas statsminister Stefan Löfven (S) att köra över väljarna i klimatets namn. Förslagen får dock hård kritik. Filosofen Per Bauhn påpekar att "upplysta" despotier aldrig har fungerat.

Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, anser att en global klimatdespoti behövs för att rädda klimatet.Bild: Maja Suslin / TT
– Det är återigen den leninistiska idén om avantgardet, den upplysta eliten. De som menar sig vara de bästa ska styra. Man utgår från att folks tankeförmåga är begränsad. Eftersom ändamålet är gott måste alltså diktatur införas, säger Bauhn.
– Det hela handlar om hur man ser på rätten till frihet. De som förespråkar en grön diktatur är inte emot frihet – för egen del vill de ha hur mycket frihet som helst att bestämma över andra – men de är emot att andra ska ha samma rätt till frihet.
I det senaste inlägget hävdar 87 så kallade influencers i Expressen att svenskarna inte kan hantera friheten. De uppmanar statsminister Stefan Löfven (S) att bland annat göra "flygresan orimlig för plånboken i jämförelse med tåget".
De har en direkt uppmaning till Löfven: "Släpp taget om väljarstödet och kör över oss och våra klimatkatastrofala vanor".
En av initiativtagarna till inlägget är Emma Sundh, grundare av Klimatklubben, ett nätverk som vill lyfta klimatfrågan.
– Självklart förespråkar jag inte diktatur. Det enda vi skriver är att det måste vara enkelt att göra rätt och svårt att göra fel för individen. Punkt. Just nu är det upp till varje individs goda vilja att leva klimatsmart. Vi har adresserat Löfven för att han leder regeringen, som vi hoppas kan fatta en rad beslut som är obekväma, men som är nödvändiga för att vi ska nå klimatmålen. Det handlar om mänsklighetens överlevnad, säger hon.
Hon menar att Sverige har varit i krissituationer förr vilket tvingat det politiska ledarskapet att fatta impopulära beslut:
– Senast vi var i krissituation, av någorlunda jämförbara mått mätt, var under andra världskriget. Då hade vi krigsekonomi och hård ransonering. Jag menar inte att vi ska införa det, jag vill göra en poäng att det går alldeles utmärkt att fatta beslut inom demokratins ramar för hela befolkningens bästa, säger Sundh.
Flera kända debattörer har varit inne på att demokratin kanske måste inskränkas för att avvärja klimathotet.
Filosofen Torbjörn Tännsjö har sagt att en "global despoti" måste ta över. Pär Holmgren, meteorolog och kandidat för Miljöpartiet till Europaparlamentet har tidigare föreslagit att de allmänna valen bör avskaffas. Vänsterdebattören Göran Greider efterlyser "planekonomiskt tänkande". Anders Wijkman, ordförande i Romklubben, ser fördelar med ett centraliserat toppstyrt system, "det finns ingen opposition som bråkar".
Även i utlandet har röster höjts. Den berömde brittiske biokemisten James Lovelock anser att "demokratin måste pausas" för att lösa klimatkrisen. Jörgen Randers, professor i klimatstrategi i Oslo, tycker att "elitstyre är bättre än demokrati".
Dem sistnämnde ser Kina som en tänkbar förebild, en tanke som även Wijkman varit inne på – vilket är överraskande med tanke på att Kina inte är särskilt framstående vare sig på att bevara natur eller minska klimatutsläppen.
– Kina borde vara avskräckande. Diktaturer har över huvud taget ett dåligt track record på miljöområdet, säger Per Bauhn.
Några av debattörerna verkar vilja införa något som skulle kunna betecknas som "partiell diktatur", det vill säga despotiska metoder på klimatområdet, men demokrati på alla övriga områden. Per Bauhn påpekar att något sådant är omöjligt.
– Har man en diktatur har man det på alla plan. Det har aldrig funnits några halva diktaturer, säger han.
Han anser att det hela bygger på en överskattning av den egna betydelsen och en stor aningslöshet.
– Vissa människor tilltalas av tanken på att läget är så allvarligt att det krävs undantagstillstånd. De ser chansen att förändra samhället i den riktning de önskar. Men de är bortskämda. De har levt i en demokrati i hela sitt liv. De vet inte vad det innebär att leva i en diktatur, säger han.
Fakta

Grön extremism

Naturskyddstanken fick sitt genombrott i västvärlden redan på 1800-talet. Den moderna gröna rörelsen har dock sitt ursprung på 1960-talet där den med tiden växte fram som en motreaktion på kärnkraftsutbyggnad och miljöförstöring.

Den breda mittfåran i rörelsen har alltid accepterat de demokratiska spelreglerna, men det finns också exempel på grön extremism där tankar på avskaffande av demokratin funnits med.

Detta har blivit mer märkbart i den globala uppvärmningens spår. Ländernas oförmåga att minska växthusgasutsläppen har fått vissa att tappa tålamodet. De anser att vi befinner oss i ett nödläge som kräver en beredskapssituation där demokratin sätts på undantag och politikerna ersätts av ett grönt elitstyre.

Källa: Olof Petersson: "Demokratins motståndare"

Gå till toppen