Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Etik är viktigare än rätt kod.”

Det finns mycket välvilja bakom introducerandet av obligatorisk programmering i grundskolan, men släpp det och lägg fokus på matematik, logik, kreativitet, kritiskt tänkande, etik, empati och filosofi, skriver Daniel Byström, partneransvarig på IT-företaget Suse.

En AI-robot gjord för att kommunicera med människor. AI-experter har mer nytta av att i grundskolan ha fått fokusera på matematik, logik och förmågan att förstå och bryta ner problem i mindre delar, än på programmering, skriver Daniel Byström.Bild: Michael Sohn
Alla grundskoleelever ska numera ha programmering på schemat. Tanken är att det ger en bas för att med hjälp av digital teknik lösa problem och omsätta idéer till verklighet. Vid sidan av programmering ska eleverna lära sig mer om det framväxande digitala samhället och hur det påverkar oss alla.
Jag som arbetar på ett globalt företag som bidrar till öppna källkodslösningar som driver dagens allt mer digitaliserade samhälle är förstås positiv till ett ökat teknikintresse. Det finns för få programmerare på arbetsmarknaden och kunskap i programmering kan ha ett stort värde.
Men regeringens beslut om obligatorisk programmering i grundskolan ger inte de resultat som är betydligt viktigare i ett större perspektiv. Dels i förhållande till kommande teknik, som till exempel artificiell intelligens, dels sådana tankemönster och färdigheter som ligger bakom all värdefull teknikutveckling.
Just nu sker en enorm teknikutveckling inom områden som artificiell intelligens (AI) och maskininlärning (ML). På sikt medför det att enklare programmeringsjobb i viss utsträckning görs av algoritmer istället för av människor, och utlokaliseras till länder där anställda har lägre lön.
Visst behövs AI- och ML-experter framöver också i Sverige, men de kommer att ha mer nytta av att i grundskolan ha fått fokusera på matematik, logik och förmågan att förstå och bryta ner problem i mindre delar, än på programmering.
Bakom de viktigaste tekniska framstegen finns inte bara teknisk kunskap, utan framför allt en förmåga att tänka kreativt, kritiskt och en vilja att utveckla världen till en bättre plats. Därför behöver framtidens skola fokusera på att stärka:
* Experimenterande och kreativitet. Förmågan att tänka utanför ramarna har stått bakom mycket av både Suses och hela it-branschens mest intressanta tekniska framsteg. Att skapa nya tekniska lösningar lär man sig bäst genom att själv experimentera. Skolan har möjlighet att så frön till entreprenörskap och kreativitet. Utifrån det kan morgondagens entreprenörer på egen hand lägga till programmeringskunskap, växa och hitta unika lösningar på kommande, idag okända, problem. Det skapar en inre drivkraft och ett livslångt lärande.
* Samhällsengagemang och kritiskt tänkande. Människor behöver inte bara förstå sig på teknik. Det behövs också sådana som vill göra något bra för samhället och kan tänka kritiskt och långsiktigt kring vad nya tekniska lösningar har för effekt på samhället. Det behövs teknikintresserade personer som kan tänka sig att arbeta i den offentliga sektorns tjänst för att de vill bidra till en bättre värld för alla. Det behövs teknikintresserade som kan tänka kritiskt och långsiktigt kring den teknik som utvecklas och vilka effekter den kan få. Allt för att säkerställa att samhällets bästa står i centrum. Det är viktigt inte minst för att undvika att farliga sidoeffekter upptäcks för sent, till exempel att människors integritet kränks genom att uppgifter om dem hamnar i orätta händer.
* Etik, empati och filosofi. Teknikutvecklingen går snabbt och många av de framväxande teknikerna kan få stor makt över människors liv. Med den makten följer ett stort ansvar. På senare tid har vissa globala teknikjättar medvetet eller omedvetet utvecklat och lanserat allt från diskriminerande sökalgoritmer till AI-baserade krigsverktyg. I en del fall har anställda, programmerare och andra medarbetare i organisationerna, slagit bakut och övertygat ledningen att tänka om. Kan skolan utveckla människors förmåga till etiskt, empatiskt och filosofiskt tänkande skapas möjligheter för framtidens medarbetare att navigera i teknikutvecklingens etiska dilemman och slå ett slag för mänskliga värden och långsiktig samhällsnytta.
Det finns mycket välvilja bakom introducerandet av programmering i grundskolan, en önskan om att Sverige ska vara fortsatt konkurrenskraftigt och behålla sin plats i värdekedjan på en global nivå. Men det är en välvilja som nu måste ta sig andra uttryck, släppa programmeringen och lägga fokus på matematik, logik, kreativitet, kritiskt tänkande, etik, empati och filosofi. Så säkerställs inte bara att Sverige ligger i teknisk framkant, chansen till en positiv samhällsutveckling ökar i en tid när tekniken tar allt större plats i människors liv.
Etik är viktigare än rätt kod.

Daniel Byström

Daniel Byström är partneransvarig på IT-företaget Suse.
Gå till toppen