Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Låt inte snabba elbilar dra ifrån landets statsfinanser.

Elbilarnas intåg måste greppas även politiskt.Bild: Anders Wiklund/TT
Vad elbilar innebär för klimatet diskuteras ofta. Men vad innebär de egentligen för samhällsekonomin? Den frågan behöver dryftas mer, vilket ett pågående forskningsprojekt nu påminner om.
Experter som tillfrågats av IVL Svenska Miljöinstitutet förutspår kilometerskatt på privatägda personbilar inom fem till tio år. Det låter kanske udda. Men går trenderna för personbilstrafiken som väntat kan det bli svårundvikligt att basera skatten på körsträckor. Förändringarna blir omvälvande, att döma av prognoser.
I dagsläget står elbilar bara för ett par procent av den totala nybilsförsäljningen. Av förklarliga skäl. Att satsa på en elmotor istället för en förbränningsmotor kan innebära en merkostnad på hundratusentals kronor. Någon eldriven folkbil värd namnet syns ännu inte till. När elbilstillverkaren Tesla nu levererar de första exemplaren av sin billigare modell till Sverige ligger priserna alltjämt i lyxsegmentet.
Men marknaden kan förändras snabbt. Redan om fyra år kan elbilar vara billigare än motsvarande bensin- eller dieselbilar, enligt elkraftbranschens beräkningar. Priset på batterier sjunker samtidigt som klimatmedvetenheten bland konsumenterna ökar. Mot den bakgrunden väntas elbilar och laddhybrider dominera nybilsmarknaden helt år 2026. Kring 2030 beräknas det finnas två miljoner elbilar i landet och därutöver cirka en miljon elhybrider.
Fördelarna blir många om detta slår in. Förutom mindre klimatförändrande utsläpp finns goda utsikter till bättre luft och lägre bullernivåer i städer. Men i takt med att fordonsflottan elektrifieras och de fossila bränslena fasas ut förlorar staten stora skatteinkomster.
Dels utgörs 60 procent av bensinpriset av skatt, dels baseras fordonsskatten på bilarnas utsläpp. Övergången till elbilar kan därför ganska snart ge många miljarder kronor mindre till statskassan. Valet står då mellan att skära ned i välfärden eller att börja ta in skatt på andra vis.
Visst går det att öka taxeringen utanför trafiksektorn, men den bör rimligtvis bära sina kostnader även i framtiden. Behovet av god infrastruktur lär inte bli mindre för att bilarna drivs med el. Med oförändrad skattemodell kan det tvärtom bli mer trafik: elbilar har lägre driftskostnad per mil och ger därtill inte klimatmedvetna bilister så gnagande samvete.
Här måste ansvariga politiker göra en känslig avvägning. Taxeringen behöver justeras för att slå vakt om skatteintäkter, utan att för den skull bromsa övergången till klimatvänligare fordon.
Det kräver sin pedagogik. Makthavarna kan inte längre slentrianmässigt hänvisa till skadliga utsläpp när fordonstrafiken beskattas. De kan behöva tala mer om behovet av breda skattebaser för att få samhällsekonomin att gå ihop.
Det kräver också sin landsbygdspolitik. För dem som bor i tätbefolkade områden finns som regel kollektivtrafik som gott alternativ till att köra bil. För dem som bor i landsbygd är bilresor däremot ofta en förutsättning för att få vardagen att fungera.
Även detta berörs i IVL:s undersökning. Om kilometerskatt införs bör bilägare på landsbygden inte betala lika mycket per körd kilometer som stadsbor, lyder en slutsats. Samtidigt framhålls att reseavdraget bör slopas.
Studien, som finansieras av Energimyndigheten, presenteras i sin helhet senare i år. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och hans medarbetare har anledning att läsa den extra noga. Som IVL:s projektledare Anders Roth säger till Ekot krävs god politisk framförhållning i frågan.
Även om omställningen till elbilar går snabbt måste statsfinanserna kunna hänga med i svängarna.
Gå till toppen