Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Gör allt för att undvika en hård brexit!”

Oavsett hur Storbritannien lämnar EU får det omfattande negativa effekter för företag och människor både inom Storbritannien och utanför. Men med ett avtal skapas möjligheter för förberedelser. Det skriver Susanna Zeko, generalsekreterare för Internationella handelskammaren i Sverige.

Den 29 januari samlades det brittiska parlamentet för ännu en avgörande brexitomröstning. Parlamentet röstade för att hon kan försöka omförhandla avtalet med EU, men det hann inte ens bli en ny dag innan EU sköt idén att låta henne på nytt förhandla om den irländska gränsen i sank, skriver Susanna Zeko.Bild: Jessica Taylor
I en värld där många länder redan har satt upp hinder för internationell handel skapar ett misslyckande att nå en brexitöverenskommelse ytterligare svårigheter för global handel. Risken är att tusentals jobb försvinner.
För att underlätta för företag att bedriva internationell handel – även efter att Storbritannien lämnat EU – måste representanter för Storbritanniens regering och företrädare för EU enas om de kompromisser som krävs.
Storbritannien får inte lämna unionen utan ett tydligt avtal med EU. En hård brexit måste undvikas.
Jag skulle kunna ansluta mig till den stora skara ekonomer, statsvetare och företagsrepresentanter som redovisar de negativa effekterna som en hård brexit medför, till dem som vittnar om att brexit minskar antalet jobb, ökar antalet handelshinder, minskar tillväxt och sänker människors levnadsstandard. Men deras tungt faktabaserade åsikter verkar inte påverka de förhandlande parterna. De vägrar hårdnackat släppa sina rigida principer till förmån för en kompromiss. Så istället påminner jag om det självklara, det många ser, men några vägrar att ta in: en hård brexit är inget annat än katastrofal.
För att ett land ska fungera väl behövs ett välstånd som politiker kan fördela i samhället. Ett sådant välstånd byggs, bland annat, av företag som producerar varor och tjänster och som ägnar sig åt handel.
Mer handel leder till högre välstånd. Men för att företag ska vilja handla krävs en förutsebarhet – en tydlighet om vilka villkor och spelregler som gäller. Förutsebarhet gör att fler företag är villiga att investera.
Bästa sättet att öka handel och maximera handelns bidrag till ekonomin är att skapa så lika villkor som möjligt i olika länder och på olika marknader. Då blir konkurrensen rättvis och kostnader förutsebara. Här har EU kommit långt.
Oavsett hur Storbritannien lämnar EU får det omfattande negativa effekter för företag och människor både inom Storbritannien och utanför. Med ett avtal skapas möjligheter för förberedelser. Ett avtalslöst utträde är lite som att kliva ut i en avgrund med ögonen slutna och händerna bundna.
Om förhandlarna inte vill dubbelbestraffa de brittiska medborgarna – först genom att kapa banden till en 27 länder stor marknad av kompetent arbetskraft och smidiga handelsflöden och därefter göra så att utträdet sker på ett abrupt sätt – måste de arbeta för att Storbritannien får ett reglerat utträde ur EU. Ökad osäkerhet innebär förlorade affärer och därmed minskat välstånd.
Att döma av förhandlarnas agerande den senaste tiden har de inga planer på att ändra sina ståndpunkter och enas om de kompromisser som krävs för att en hård brexit ska undvikas.
Det hann inte ens bli en ny dag innan EU sköt idén i sank att låta Theresa May förhandla på nytt om den irländska gränsen. Ett sådant förhållningssätt bjuder bara in till ökad instabilitet och skapar större svårigheter för företag – inte minst för små och medelstora företag.
Det bästa vore så klart om Storbritannien stannade i EU, men eftersom det inte verkar vara aktuellt är den näst bästa lösningen ett ordnat utträde där det finns ett avtal för hur skilsmässan ska gå till.
Alla former av brexit gör det dyrare och krångligare för företag inom EU att handla med Storbritannien. Men en brexit som sker utifrån ett avtal, med en utstakad plan, gör att företagen kan förbereda sig och skapar utrymme för anpassning, något som också medför större säkerhet för brittiska företag, deras handelspartners – och det globala näringslivet i stort.
Det är nu upp till de båda förhandlande parterna, Storbritanniens regering och företrädarna för EU, att göra allt för att undvika en hård brexit.

Susanna Zeko

Susanna Zeko är generalsekreterare för Internationella handelskammaren i Sverige, ICC Sweden.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Fakta

Utträdet ska ske den 29 mars

En folkomröstning om det brittiska medlemskapet i EU hölls den 23 juni 2016. Den ledde till att Storbritanniens utträde ur EU, brexit, formellt inleddes genom den brittiska regeringens begäran om utträde den 29 mars 2017. Den 29 mars i år ska Storbritannien lämna unionen.

Gå till toppen