Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Landskrona

Hockeycup för de yngsta med glädjen i fokus

Unga hockeyspelare från Skåne, Blekinge, Halland och Danmark fyllde på lördagen Landskrona ishall för att spela årets upplaga av Andreas Lilja Cup.
Cupen spelas på en så kallad maxirink – där nioåringarna håller till – och en minirink, där åttaåringarna möts.
Vinnande lag i respektive åldersgrupp får visserligen ta emot en pokal ur Lejonetfostrade och NHL-meriterade Andreas Liljas hand men fokus i cupen ligger på annat än att vinna matcher. Speltiden är 20 minuter och stopp för byte varannan minut garanterar att alla spelare får spela exakt lika mycket.
I arrangörsklubben IF Lejonet får dessutom alla spela med alla, oavsett färdigheter och antal år i föreningen. Så är det en bra bit upp i åldrarna och så har det varit så länge någon kan minnas.
– Det viktiga är glädjen. Tyvärr förekommer rätt mycket hets i ungdomshockeyn men för oss i Lejonet och i den här cupen är glädjen det enda som är viktigt, säger Jonas Davidsson, huvudtränare för U9-laget.
En samling fotografier i spelargången ger svar till alla som undrar om Lejonets modell verkligen kan vara rätt väg till framgång. På bilderna finns spelare som Andreas Lilja, Rasmus Bengtsson, Mattias Sjögren, Elin Olovsson, Filip Lennström och bröderna Marcus och Martin Johansson. Alla har de gemensamt att de vandrat från Lejonet och hela vägen till ishockeyns elitnivå.
Ett besök i omklädningsrummet hos Lejonet U9 inför matchen mot Karlskrona ger en inblick i klubbandan. Frågan vad som är roligast med dagens cup besvaras med rop som exempelvis:
– Att åka skridskor!
– Att kämpa!
– Musiken i omklädningsrummet!
– Att ha energi!
– Roligast av allt är att träffa nya vänner, säger åttaåriga Hanna Hjalmarsson och förklarar att hon menar både spelare i det egna laget som hon inte hunnit umgås så mycket med och spelare i de andra lagen.
IF Lejonets U9-lag laddar inför en match i Andreas Lilja Cup.Bild: Sven-Erik Svensson
Hanna Hjalmarsson rättar till utrustningen inför match.Bild: Sven-Erik Svensson
Pappa Dan är en av lagets assisterande tränare. Han har varit med i Lejonet som spelare eller ledare längre än han kan minnas. Men andan i föreningen har i alla år varit densamma.
– Målet är ju att så många som möjligt ska vara med så länge som möjligt. Om man som somliga klubbar gallrar tidigt bland spelare, så missar man ju alla som blommar sent, säger han.
Cupens beskyddare och namngivare Andreas Lilja instämmer:
– Det låter som ett sunt upplägg. Ingen kan veta om en 10-åring eller 12-åring kommer att bli en bra hockeyspelare. Jag var själv inte jättedominant i den åldern. Sen hoppas jag att barnen inte tränar för mycket hockey utan får tid att hålla på med andra sporter, som jag själv gjorde. Det gav mig en bra blick för spelet.
Andreas Lilja, hockeyspelare med meriter från NHL och IF Lejonet.Bild: Rickard Dighammar
Linnea Hansson och Oliver Plato är två ungdomar som den här dagen måhända kommer lite i skymundan. Trots att cupen inte hade kunnat spelas utan dem. De två tolvåringarna är nämligen domare. Tanken var att de skulle döma vardera fem matcher men efter dubbla återbud fick Linnea döma hela femton matcher under lördagen.
Ungdomsdomarna Oliver Plato och Linnea Hansson.Bild: Sven-Erik Svensson
– Det är roligt, jag bara kör, säger hon.
Till skillnad mot en match i SHL är Oliver och Linnea ensamma på isen medan de fullvuxna SHL-domarna är fyra till antalet. Ändå kan Linnea och Oliver mötas av klagomål från både ledare och publik.
– Vissa föräldrar klagar på oss. En förälder gick fram till en tränare och skällde och klagade på att en spelare gjorde något som man inte får göra, säger Linnea.
– En ledare klagade på mig och under en match hörde jag hur någon vuxen skrek "För helvete domaren!". Vi är ju inte så gamla så jag tycker inte att vi borde får sånt skäll, säger Oliver.
Sen skrinnar Oliver och Linnea ut på varsin rink igen. För utan dem blir det inga matcher.
Gå till toppen