– Välkommen hit. Mitt namn är Tengai och jag kommer att leda dagens intervju. Visst är det både spännande och ovanligt med ett möte mellan robot och människa?

Den som talar är det senaste tillskottet på rekryterings- och bemanningsföretaget TNG i Stockholm – en knappt halvmeterhög robot med något mekanisk röst och förvånande mänskliga drag.

Med vaksam blick och små huvudrörelser följer hen mitt samtal med vd Åsa Edman Källströmer.

– Vi lär oss saker varje dag. Framför allt lär vi oss väldigt mycket om oss själva och hur vi gör i dag. Det är det som vi vill träna roboten att göra, fast på ett mycket mer strukturerat sätt, säger hon.

Tengai är produkten av ett samarbete mellan TNG och startupföretaget Furhat Robotics vid KTH i Stockholm.

Roboten har hittills övat på ett åttiotal frivilliga och planen är att den ska börja jobba i vår. Feedbacken från de som blivit intervjuade har varit övervägande positiv, säger Sinisa Strbac, rekryterare och ansvarig för robotprojektet.

– Det är självklart en lite ovanlig situation för många, men man glömmer bort att det är en robot efter ett tag, dels för att de flesta är fokuserade på vad de ska säga och sen ser den ju faktiskt mänsklig ut också.

Vi testar och jag förstår vad han menar.

– Ge mig ett exempel på en arbetssituation eller liknande där du ställdes inför ett problem som du ensam var tvungen att lösa, säger Tengai och tittar uppfordrande.

TNG arbetar sedan 2012 med visionen "fördomsfri rekrytering" med målet att ge alla sökande samma chans.

– I Sverige är vi väldigt bra på att rekrytera för fikarummet. Men jag tror att på sikt behöver vi verkligen tänka om. Vi behöver få in folk i våra organisationer som kan mer än bara vara trevliga, säger Åsa Edman Källströmer.

Genom att låta alla sökande utföra arbetsprover och personlighetstester innan de kallas till intervju tror hon att företaget lyckats skalat bort ett första lager av fördomar. Roboten blir ytterligare ett verktyg för att urvalsprocessen ska bli mer objektiv och garanterat opåverkad av magkänslan.

– Man vet genom forskning att i ett möte så uppstår någon slags attraktion och den behöver inte vara relevant för jobbet som det faktiskt handlar om. Det är därför som magkänslan är så farlig för där handlar det om huruvida vi gillar varandra och det behöver inte betyda att man gör ett bra jobb, säger Åsa Edman Källströmer.

Enligt Malin Lindelöw, psykolog och författare till flera böcker om kompetensbaserad rekrytering, är det bedrägligt att förlita sig på den första känslan som infinner sig vid ett möte.

– Ett exempel är att vi tenderar att se ganska negativt på att överviktiga personer. Om man har fått ett negativt intryck av en person, så ställer man gärna ledande frågor för att bekräfta det. Alternativt hör man bara det negativa och omtolkar saker som den säger i negativ bemärkelse. Omvänt gör man precis tvärtemot om man fått ett positivt första intryck.

Magkänslan är dock inte alltid av ondo, om begreppet används för att beskriva den känsla som uppstår efter ett samtal med en person som det kan vara svårt att sätta fingret på, anser hon och tillägger att den bör hanteras varsamt.

– Det är väldigt vanskligt och man måste vara oerhört försiktig och ödmjuk inför att min magkänsla faktiskt kan säga mig något som är viktigt, men den kan också vara käpprätt åt skogen.

Malin Lindelöw betvivlar inte att en robot skulle klara att stämma av relevansen av någons erfarenhet eller kunskaper i ett visst datasystem eller språk. Men hon känner oro inför hur det skulle uppfattas av den sökande mötas av en robot.

– Många arbetsgivare upplever att de konkurrerar om talangerna. Att möta en robot i början av rekryteringsprocessen är inte självklart det bästa sättet att sälja in sig till kandidaten och bygga en relation.