Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Ny nedstängning hotar när Trump besöker gräns

Förhandlingarna om pengar till gränssäkerhet har kört fast och mycket tyder på att USA:s statsapparat om några dagar stängs igen. Samtidigt flyger president Donald Trump till Texasstaden El Paso, som redan har en gränsbarriär mot Mexiko, för årets första politiska massmöte.

USA:s södra gräns.Bild: TT
Kampanjmötets tema lär bli El Pasos stärkta gräns, som Trump i förra veckans tal till nationen lyfte fram som ett gott exempel i en stad som tidigare varit en av "landets farligaste".
– Nu, med en mäktig barriär på plats, är El Paso en av våra säkraste städer, sade presidenten.
Men påståendet har ifrågasatts. FBI-statistik visar att våldsbrotten i staden, som gränsar till mexikanska Ciudad Juárez, stadigt gått ner sedan 1993 och var på historiskt låga nivåer redan innan gränsbarriärsbygget godkändes 2006. Efter det steg våldsbrotten marginellt.
Till och med Trumps partikamrat, stadens republikanske borgmästare Dee Margo, har hävdat att presidenten var felinformerad. I ett T witterinlägg tonar han ner gränsstaketets betydelse och säger att El Paso aldrig varit en av USA:s farligaste städer.
Margos inlägg är ännu ett exempel på att Trumps signaturvallöfte, att bygga en gränsmur utefter landets södra gräns, är ifrågasatt och river upp starka känslor. Vid måndagens kampanjmöte lär presidenten återigen hävda att brottslingar och narkotika flödar över gränsen och hans anhängare skandera "Bygg muren".
Men det demokratiska stjärnskottet Beto O'Rourke, som leder en parallell protest mot Trump i staden, kommer att argumentera annorlunda. Den tidigare representanthusledamoten O'Rourke, som överväger om han ska ställa upp i presidentvalet 2020, har genom sin kampanjorganisation kallat gränsmurslöftet "rasistiskt och värdelöst".
Samtidigt hotas USA:s statsapparat åter av nedstängning – något som också har koppling till murlöftet. Om inte kongressens politiker på fredag enats om ett gränssäkerhetsförslag som presidenten kan acceptera kommer stängningen att återupptas.
Under helgen bröt förhandlingarna samman, enligt medieuppgifter för att Demokraterna ville sätta ett tak för hur många människor som gränspolisen får sätta i förvar. Parterna har heller inte nått någon som helst enighet om hur mycket pengar som ska läggas på barriärer – staket, murar eller stängsel.
Bakgrunden är ett budgetbråk som orsakats av president Trumps krav på motsvarande 50 miljarder kronor till gränsmursbygget, en begäran som kongressen inte godkänt.
Det har lett till att budget saknas för drygt 20 procent av statsapparaten som strax före jul tvingades stänga. Stängningen pågick i rekordlånga 35 dagar och avbröts sedan för de nu pågående kongressförhandlingarna. Om de inte lyckas har Trump antytt att han kan komma att utlysa undantagstillstånd för att få fram pengar till murbygget.
Fakta

Bakgrund: USA:s gräns och president Trump

(TT)

Tuffare invandringspolitik, ökad säkerhet och en gränsmur mot Mexiko är signaturfrågor för USA:s nationalistiske president Donald Trump.

Under sitt första år vid makten 2017 väckte han uppståndelse med ett inreseförbud för personer från i huvudsak muslimska länder, något som utmanades i domstol men senare trädde i kraft i nedbantad form. Trump utlovade även tuffare tag mot USA:s uppskattningsvis 10,7 miljoner papperslösa.

I april i fjol stramades migrationspolitiken åt, då det meddelades att nolltolerans råder mot olaglig invandring. Det innebär att alla som olagligt tar sig över den södra gränsen grips och åtalas. Under budgetåret 2018, som löpte ut den sista september, greps nära 397000 personer för sådana brott. Det var fler än 2017, men färre än det senaste decenniets årsgenomsnitt på drygt 400000 gripanden och betydligt färre än rekordåret 2000 då över 1,6 miljoner människor greps.

Under en period i somras innebar nolltoleransen även att närmare 2000 små barn, som ju inte kan åtalas, skildes från sina föräldrar och placerades i boenden. Det som ledde till enorma protester, efter en tid stoppade Trump separationerna med ett dekret.

Under hösten gjorde presidenten flera uppmärksammade verbala utspel mot en så kallad migrantkaravan med flera tusen centralamerikaner som vandrade mot USA. Soldater skickades till gränsen inför deras ankomst.

I budgetförhandlingarna i höstas begärde han 5,7 miljarder dollar för att bygga sin utlovade gränsmur mot Mexiko. Kravet gick inte att få igenom i kongressen, vilket resulterade i en rekordlång nedstängning av delar av USA:s statsapparat. Under valrörelsen hette det att Mexiko skulle betala för muren.

Läs alla artiklar om: Politik i USA
Gå till toppen