Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Skatteväxla gärna grönt, men med större lyhördhet.

De gula västarna demonstrerar i Marseille.Bild: Claude Paris
Grön skatteväxling är det som gäller framöver. Regeringen är tydlig på den punkten och principen finns också fastslagen i överenskommelsen mellan S, MP, C och L. Därmed väntar högre skatt på sådant som skadar klimatet till förmån för lägre skatt på arbete och annat som staten gärna ser mer av. I grunden är detta ett utmärkt sätt att politiskt styra samhällsekonomin i mer hållbar riktning.
Men där regeringen ser lösningar för klimatet anas också skimmer från reflexvästar.
Skatteväxlingen riskerar att öka såväl ekonomiska som geografiska klyftor i landet, varnar allt fler och pekar på de gula västarnas protester i Frankrike. Och det går inte att blunda för att taxeringsmodellen har vissa ojämlika drag.
"Klimatkrisen kommer att drabba alla, fattig som rik", försvarar sig miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) i SVT:s Agenda (10/2). Men hon betonar också att omställningen måste ske på ett socialt hållbart sätt.
Det är inte alldeles enkelt. Ta till exempel Lövins besked om att den automatiska höjningen av bränsleskatten återinförs, om än kanske inte i år. Höjt drivmedelspris med 2 procent per år utöver inflationen slår oundvikligen hårdast mot bilberoende personer på landsbygden. Kanske skulle detta kunna kompenseras genom att en större del av skattereduktionen för bilpendlande riktas till mer glesbefolkade områden, menar Lövin.
Men det grundläggande problemet är större än så, vilket även framgick när energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) intervjuades i Svenska Dagbladet (11/2). Mot bakgrund av vinterns höga elpriser sade han sig inte tro att elen blir billigare för konsumenterna framöver. Den högre prisnivån är en del av omställningen på energimarknaden, resonerade Ygeman.
"Pengarna kommer igen med grön skatteväxling – det blir lägre skatter på arbete."
Men till saken hör att inkomstskattesänkningar som regel ger mest till dem som har högre inkomster. Detta bidrar ytterligare till skatteväxlingens fördelningsmässiga skevhet.
Slagsidan förtydligas då exempel ställs mot varandra:
Medborgare X har god ekonomi och ett välavlönat jobb i en storstadsregion. Hen pendlar ett par mil om dagen från ett eluppvärmt småhus i utkanten av staden. När det blir dyrt med el till villan kan X välja att ansluta sig till fjärrvärmenätet och sätta upp solceller på taket. Vid det senare står staten för en del av kostnaden. Och vid en eventuell flytt kan X, med stadens heta bostadsmarknad, räkna med att få tillbaka en väsentlig del av investeringen. Bensinpriset har X visserligen råd med, men hen kan ändå välja att åka kollektivt istället för att köra bil. Eller kanske att köpa en elbil – med 60 000 kronor i subvention från staten – och få väsenligt lägre driftskostnader.
Medborgare Y bor i ett eluppvärmt småhus på landsbygden och har, efter en period av arbetslöshet, fått ett vikariat i en by fem mil hemifrån. Dit pendlar hen dagligen med en äldre bensinbil. Bensinen är dyr, men det går ingen buss åt det hållet och att köpa en bil med lägre driftskostnad har hen inte råd med. Marginalerna krymper och när elpriset går upp står valet mellan att sänka temperaturen inomhus eller att försöka hitta billig ved och elda mer i kaminen.
Extremfall?
Jo, men ändå inte helt ovanliga personer. Och det råder ingen tvekan om vem av de två som vinner mest ekonomiskt på den skattepolitiska inriktningen.
Bristande politisk lyhördhet för villkoren på landsbygden fick Y:s franska motsvarigheter att dra på sig gula västar och gå ut i massprotester. Den svenska regeringen måste undvika liknande misstag när den nu går vidare med sina reformer.
I grunden är den gröna skatteväxlingen välkommen, för att inte säga självklar ur ett klimatperspektiv. Och åtgärderna kan inte vänta. Samtidigt måste det här genomföras med tydlig hänsyn till hela befolkningens levnadsvillkor. Annars finns risk för en total splittring i en fråga där det krävs sammanhållning för att nå viktiga mål.
Gå till toppen