Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Petter Larsson: Tiggeriförbudet gjorde Vellinge otryggt

Att hetsen skulle öka var helt förutsebart, skriver Petter Larsson.

Alina Dobrică är ett välkänt ansikte i Vellinge tätort. De senaste åren har hon städat den smala passagen utanför Ica.Bild: Peter Frennesson
”Jag är jättenöjd” sa kommunstyrelsens ordförande Carina Wutzler (M) när Högsta förvaltningsdomstolen i december gav klartecken för Vellinges tiggeriförbud.
Och nu flyttar Alina Dobrică hem till Rumänien.
Inte för att hon har blivit bortkörd av polisen, hon tigger nämligen inte. Men hon uppfattas som tiggare och sedan tiggeriet förbjöds har trakasserierna mot henne trappats upp. Det händer nu allt oftare, berättar hon för Sydsvenskan, att folk spottar och skriker åt henne och kallar henne kriminell.
Att hetsen skulle öka var helt förutsebart. Det finns forskning som visar att när invandringen hamnar i centrum för samhällsdebatten, så ökar också våldsdåden.
Genom tiggeriförbudet pekade politikerna ut vem som var legitimt villebråd. Samma sak skedde, visar den holländske sociologen Ruud Koopmans, i början av 90-talet i Tyskland, där politiker och medier riktade nazistvåldet bort från homosexuella och vänsteraktivister och mot invandrare istället.
I en annan studie från 2017 visar de tyska forskarna Sebastian Jäckle och Pascal D König att det kan räcka med att politiker kopplar samman invandrare med brottslighet eller utmålar dem som bråkiga eller otacksamma, för att våldet ska öka.
Nej, jag tror inte alls att Carina Wutzler och hennes politikerkollegor är jättenöjda med de metoder Vellingeborna har använt. Men de måste rimligen vara tillfreds med resultatet. Det hot mot ordningen i kommunen som trebarnsmamman Alina Dobrică utgjorde är avvärjt.
Gå till toppen