Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Sverige vägrar ge upp om EU:s asylreform

Läget är fastlåst och oenigt och flitigt dödförklarat. Ändå vägrar åtminstone Sverige att ge upp om EU:s stora asylreform – trots att månader av stiltje nu väntar inför EU-valet.

Migranter och asylsökande i Moria-lägret på den grekiska ön Lesbos. Arkivbild.Bild: Petros Giannakouris/AP/TT
Efter ännu en diskussion bland EU:s migrationsministrar i Bryssel finns fortsatt inga tecken på en snar lösning för den segdragna processen.
Sedan i fjol våras har inte mycket hänt, vilket fått EU-kommissionen att börja mana medlemsländerna till tillfälliga lösningar och en uppdelning av paketet.
Sverige anser ändå att reformen fortfarande lever.
– Det gör den i allra högsta grad. Det man nu diskuterar är om man ska gå vidare med hela paketet eller om man ska bryta ut vissa delar och ta dem som är färdiga, säger migrations- och justitieminister Morgan Johansson (S) efter torsdagens ministermöte.
EU:s asylreform består av sju lagförslag med allt från nya regler för hur asylsökande ska tas emot och behandlas till synen på kvotflyktingar och samarbetet kring flyktingdatabaser. Det som framför allt låst hela frågan är tanken på att ha en obligatorisk omfördelning av asylsökande mellan medlemsländerna om något eller några länder plötsligt behöver ta hand om en stor mängd inkommande.
Det sistnämnda gillas inte av framför allt de så kallade V4-länderna – Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien – som samtidigt betonar starkt att paketet ska ses som en helhet och inte får delas upp. Även medelhavsländerna vill se en paketlösning, vilket ytterligare bidrar till det låsta läget.
Sverige vill helst att alla de sju förslagen dras igenom samtidigt, men kan tänka sig en uppdelning så som bland andra Tyskland och Frankrike nu pressar på för.
– Men det får inte innebära att man sätter mindre press eller fokus på resterande delar av lagförslagen, betonar Johansson.
Just nu lär emellertid inte mycket hända.
– Ju närmare EU-valet vi kommer desto svårare har det blivit för länder att röra sina positioner, säger migrationsministern, som i stället hoppas på islossning när väl valet är avklarat i slutet av maj.
– Det brukar ju bli så, när de politiska spänningarna släpper efter val. Då brukar det bli lättare att kompromissa.
Samtidigt är det inte omöjligt att EU-valet, som lär medföra ett rejält ändrat EU-parlament och därefter en helt ny EU-kommission, kan landa i att asylpaketet till sist dras tillbaka och görs om.
Fast det tror inte Morgan Johansson.
– Nej, det bedömer jag inte, utan det är de här rättsakterna som vi i så fall kommer att fortsätta arbeta med under kommande period, säger migrationsministern i Bryssel.
Fakta

EU:s asylpaket

Sju förslag som lades av EU-kommissionen under 2016 behandlas sedan lång tid tillbaka av EU-länderna och EU-parlamentet:

* Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan).

* Normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder.

* Förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd.

* Gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera.

* Databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande.

* Skapa en gemensam asylbyrå.

* Nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).

EU-parlamentet har enats om sin linje i samtliga förslag. EU-länderna har för sin del ännu inte slagit fast någon gemensam syn kring flera av de mer laddade förslagen – exempelvis Dublin-regler och uppehållstillstånd.

Gå till toppen