Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Petter Larsson: Beowulf kan ha varit gotlänning

En svensk forskare tror sig ha hittat svaret på gåtan om en av den engelska litteraturens mest kända hjältar.

Beowulf på sagoboksomslag.Bild: Wikimedia Commons
Att den engelska litteraturens mest kända verk, Hamlet, utspelas i Danmark, kan ju knappast någon ha missat. Att det även gäller den kanske mest berömda sagan, Beowulfkvädet, är också klarlagt.
Men dels strider man här om dateringen, gissningarna bukar landa mellan år 700 och år 1000, då verket nedtecknades på fornengelska.
Delvis om vem Beowulf och hans folk geaterna kan ha varit. Götar? Jutar? Gutar?
Men också: är detta primärt fiktion, ett skönlitterärt verk, även om vissa namn och annat har verkliga förebilder? Eller ska vi betrakta det mer som ett historiskt källmaterial?
I senaste numret av Populär Arkeologi (1/2019) argumenterar arkeologiprofessorn Bo Gräslund utifrån sin nya bok, Beowulfkvädet – den nordiska bakgrunden, för att en rad typiskt nordiska detaljer, från brynjor och namn till halsringar och kremeringar – som en engelsk författare knappast kan ha haft kännedom om – pekar på att verket uppstod kring 500-talet i östra Sverige och har verklig bakgrund. Geaterna tror han är gutar, alltså gotlänningar, främst eftersom de sägs komma från en ö i havet.
Visst doftar det av en viss göticism, eller förlåt, guticism. Men vem vet?
Återstår problemen med Grendel, Draken, och Grendels mordiska mamma, de monster som J RR Tolkien i en berömd essä 1936 lyfte fram som centrala för förståelsen av verket som en litterär berättelse om människans dödlighet i en ond värld.
Mer Hamlet än historieforskning, alltså.
Debatten lär fortsätta. Den har pågått i över 100 år redan.
Gå till toppen