Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Mats Skogkär: Studiero viktigare än datorer.

Matteundervisning med hjälp av appar och digitala spel.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Och det hände sig vid den tiden att från regeringskansliet Rosenbad utgick ett påbud om att hela skolan skulle digitaliseras.
Det var den 19:e dagen i den tionde månaden i nådens år 2017, och Stefan Löfven (S) var landets statsminister.
"Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter", löd budskapet.
På måndagen överlämnade Sveriges Kommuner och Landsting en handlingsplan för hur detta mål ska bli verklighet. Planen omfattar allt från undervisning till administration.
Fast åtminstone när det gäller undervisning råder det delade meningar om den nya teknikens välsignelser. I en debattartikel i Svenska Dagbladet (23/2) liknar Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, digitaliseringen av skolan vid att införa ett nytt läkemedel utan att först testa dess effekter.
Klingberg hänvisar bland annat till en OECD-rapport från 2015 som pekar på ett negativt samband mellan antalet datorer i skolan och elevernas prestationer: ju fler datorer desto sämre resultat.
Oavsett vem som har rätt i denna strid är bristande digitalisering knappast den svenska skolans mest överhängande problem. Papper och penna eller laptop kan gå på ett ut om det inte råder studiero.
I Skolinspektionens elevenkät höstterminen 2018 var det endast 12,4 procent av eleverna i årskurs nio som helt instämde i påståendet "Jag har studiero i skolan". 92,4 procent hade varit en rimligare andel. Och bara 15,8 procent instämde till fullo i påståendet "Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna". Inte heller det är siffror som någon borde vara nöjd med.
En handlingsplan för att göra den svenska skolan bäst i världen på studiero hade varit att ta sig an problemen i rätt ordning.
Gå till toppen