Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Mänsklig ring kring moské vid fredagsbönen

En vecka efter terrorattacken i Nya Zeeland samlades stockholmare i en manifestation för rätten att be i trygghet. Unga, gamla och företrädare för olika religiösa samfund bildade en mänsklig mur kring Stockholms moské under fredagsbönen.

Uppslutningen var stor när en mänsklig kedja bildades runt Stockholms moské.Bild: Henrik Montgomery/TT
När Stockholms muslimer närmade sig moskén vid lunchtid på fredagen möttes de av ett hav av människor. Enligt en uppskattning från polis på plats hade fler än 1 500 personer tagit sig till moskén för att visa sitt stöd efter terrorattentatet mot två moskéer i Nya Zeeland i förra veckan, där 50 människor sköts till döds.
– Tack för att ni finns, sade en man på väg in i moskén till Fia Nerelius som stod bredvid en skylt med texten "We stand with you. And around you".
Qoran Noor som kom för att delta i fredagsbönen var överraskad av folksamlingen.
– Vad fint! Så skönt, utbrast hon när hon förstod varför muren av människor stod runt moskén.
– Det visar att det fortfarande finns solidaritet, hopp och medmänsklighet i den här tiden av extremism och islamofobi.
Initiativtagare till manifestationen var Mattias Schain. Som jude vet han hur ensamt och utsatt det kan kännas när något som det som hände i Nya Zeeland sker, sade han.
– Efter attentatet mot synagogan i Köpenhamn 2015 ordnade muslimer en sådan här kedja runt synagogan i Oslo. Det betydde mycket för mig och lindrade känslan av utsatthet. När detta nu hände i Christchurch ville jag försöka ge tillbaka den känslan till Stockholms muslimer.
När klockan började närma sig tolv bestod den mänskliga kedjan av tre led och sträckte sig ända till baksidan av moskén. Representanter från både svenska kyrkan samt judiska och katolska samfund fanns på plats.
Munube Kaya, själv muslim, var glad och rörd över uppslutningen. Terrordådet i Nya Zeeland har skapat osäkerhet i det muslimska samfundet, sade hon.
– Jag är inte i moskén så ofta, men jag brukar gå på våra högtider med mina barn och bara när vi skulle gå hit i dag kände jag att "ska vi verkligen gå, kan det hända något?". Jag gick inte på ljusmanifestationen på Sergels torg med mina barn för att jag kände att det inte var säkert. Vad som helst kan hända.
Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) var en av dem som formade den mänskliga ringen runt moskén. Hon uttryckte hopp om att de muslimer som anlände till fredagsbönen kände ett starkt stöd.
– Jag tycker att det är viktigt att vara här och visa min solidaritet med muslimer som blev direkt drabbade av det fasansfulla terrordådet, men också visa att hot, hat och våld aldrig är okej. Vi måste stå upp för religionsfrihet och demokrati och för vårt öppna samhälle. Det är väldigt fint att se hur många som är här i dag för att visa det.
Fakta

Terrordådet i Christchurch

Den 15 mars gick en beväpnad man in i al Noor-moskén i centrala Christchurch i Nya Zeeland och öppnade eld mitt under fredagsbönen. En andra skjutning ägde därefter rum i Linwood-moskén.

Totalt 50 personer dödades i terrorattacken och många skadades.

Efter dådet har muslimska länder samlats i ett upprop mot islamofobi. Islamiska konferensorganisationen (IKO) kräver åtgärder mot islamofobiskt våld. IKO menar att attacken mot moskéerna visar det brutala, inhumana och fruktansvärda resultatet av islamhat.

Manifestationer för att hedra offren från attacken i Christchurch, och för att visa stöd och solidaritet med muslimer, har hållits på flera platser runt om i världen.

Gå till toppen