Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Moa Berglöf: ”Vanliga lagar står, kära studenter, inte över grundlagen.”

Thomas Bull. Som nu avancerat till justitieråd.Bild: Jessica Gow/TT
Min karriär inom juridiken var kort och otillfredsställande för alla parter. Den enkla förklaringen, som nog inte behöver utvecklas mer än så, är att nittonåringen som nyss flyttat hemifrån blev något mer överväldigad av Uppsalas studentliv än av dess akademiska korridorer.
En av mina lärare under de två terminer jag ändå klamrade mig fast på juristprogrammet hette Thomas Bull. Då nyligen disputerad, idag justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.
Bulls uppdrag då, som jag minns det, var att lära oss nya studenter det allra mest grundläggande i juridiken. De fyra grundlagarna, inklusive fri- och rättigheterna, och hur de stod i relation till alla de andra lagarna i den där tjocka blå lagboken jag trots allt hade köpt.
Det var inte mycket som fastnade i mitt huvud det där enda året som juridikstudent, men grundlagens särställning var svår att missa.
Går det att inskränka grundlagen med en vanlig lag? Nej. Har grundlagarna företräde framför vanlig lag? Ja.
Jag kom att tänka på min studietid när regeringen häromdagen, med justitieminister Morgan Johansson (S) i spetsen, åtminstone tillfälligt tvingades dra tillbaka lagförslaget om att kriminalisera deltagande i terrororganisationer. Skälet? En grundlagslektion från lagrådet, och mer specifikt från min gamle lärare Thomas Bull.
”En sådan tolkning av regeringsformen som görs i remissen innebär att grundlagsskyddet för föreningsfriheten helt skulle vara beroende av innehållet i vanlig lagstiftning”, skriver lagrådet i ett resonemang som är så grundläggande att det tar mig raka vägen tillbaka till ett syrefattigt rum på juridiska fakulteten i slutet av 90-talet.
Vad lagrådet säger: regeringens lagförslag innebär en begränsning av föreningsfriheten. Föreningsfriheten är skyddad i grundlagen. Och vanliga lagar står, kära studenter, inte över grundlagen.
Stefan Löfvens (S) regering har sannerligen inte varit fredad från lagrådskritik, vare sig denna eller den förra. Men inte ens när lagrådet i somras meddelade att ”gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas” som svar på lagen om ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande, den så kallade gymnasielagen, verkar kritiken ha bitit.
Kommer den att göra det nu?
Lagstiftning är ingen enkel sak, särskilt inte när man som Morgan Johansson har som mål att föreslå så mycket rättighetsinskränkande lagar som möjligt i syfte att verka hård mot de hårda. Justitieministern är heller inte jurist, i likhet med många av sina företrädare. Men det måste väl finnas medarbetare på justitiedepartementet som liksom jag genomled juristprogrammets första termin? Kan det verkligen vara lagrådets uppgift att sätta departementet i skolbänken?
”Man kan inte gå fram med lagstiftning som bedöms strida mot regeringsformen. Då kommer domstolar inte döma efter de lagarna”, sade justitieministern i en kommentar till det tillbakadragna lagförslaget. Det är väl för väl om han tagit med sig åtminstone det från lektionen.
Gå till toppen