Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Kommuner diskuterar IS-återvändarna

Hur tänker IS medlemmar, vad har de varit med om och hur är det egentligen med barnen? Kommuner och stadsdelar som har IS-återvändare träffar Centrum mot våldsbejakande extremism för att diskutera vad de kan möta.

Jonas Trolle, chef för Brås center mot våldsbejakande extremism, träffar kommuner som är aktuella för IS-återvändare. Arkivbild.Bild: Anders Wiklund/TT
Jonas Trolle, chef för Centrum mot våldbejakande extremism berättar att 35 olika kommuner och stadsdelar identifierats som aktuella för IS-återvändare. Exakt vilka kommuner och stadsdelar det rör vill han inte säga nu, de ska först få en chans att förbereda sig, förklarar han.
En del IS-återvändare har redan kommit, men fler är antagligen på väg.
– Vi träffar dem (kommunföreträdarna) nu för att ge ett bredare perspektiv. Vi ska också samla dem inom kort.
Det finns ett behov hos kommunerna och stadsdelarna av att förbereda sig inför återvändarna och skaffa kunskap.
– Vi försöker beskriva bakgrunden, varför de åkte och vad vi vet om hur de tänker, och vad radikalisering innebär. Att ta hand om människor i kris, det kan kommunerna, men här är det ett annat uppdrag, säger Trolle.
Socialtjänsten måste vara beredd, men det handlar också om att gör brottsanmälningar där misstankar finns. Likaså att göra orosanmälningar till socialtjänsten om barn misstänks fara illa.
I exempelvis Örebro har kommunen informerat sina förvaltningar efter kontakten med Centrum mot våldsbejakande extremism, rapporterar Sveriges radio Örebro.
Jonas Trolle konstaterar att kommunerna är olika väl förberedda.
– Jag tycker att det är bra att vi har den här diskussionen nu. Visst finns det de som säger att vi borde ha varit förberedda tidigare, men generellt finns en inställning att man vill göra rätt, säger Jonas Trolle.
Gå till toppen