Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Ju mer man tänker på åldrande och teknik, ju mer komplext blir det.”

Kunskapen är otillräcklig och debatten präglas av stereotypa föreställningar och fördomar, skriver Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet.

Dagny Carlsson år 2016. Nu är hon snart 107 och brukar kallas världens äldsta bloggare.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Människor i Sverige kan idag räkna med att i medeltal leva cirka 20 år efter sin 65-årsdag. Många av oss blir betydligt äldre än så. Därför är det mer fel än någonsin att prata om äldre som en grupp.
Dagligen handlar något i mediernas flöde om att vi blir allt fler äldre i samhället och då oftast kopplat till de utmaningar det innebär. Lika ofta diskuteras den snabba tekniska utvecklingen och hur samhället förändras. Men framtiden är redan här.
Kopplas åldrandet ihop med den tekniska utvecklingen uppstår ofta spekulationer som inte är grundade i fakta. ”De äldre begriper sig inte på teknik”, är ett vanligt uttalande. Men vilka är ”de äldre”? Och vad är det de inte förstår och inte kan?
De som pensioneras idag har under många år använt datorer och smarta telefoner i såväl arbetslivet som privat och begriper sig i hög grad på denna teknik.
Den som nu är 90 år har upplevt mer teknikutveckling än dagens 30-åring, men kanske inte hängt med i det digitala skiftet. Samtidigt finns det exempel på personer som är väl över 100 år som är aktiva i sociala medier.
Ju mer man tänker på åldrande och teknik, ju mer komplext blir det. Hur påverkas människors vardag av situationer som präglas av att personer som tillhör olika generationer möter olika generationer av teknik, till exempel smarta telefoner istället för en telefon med nummerskiva från 1970-talet.
När en äldre man blivit så dement att han inte klarar sig i sin lägenhet – ska yngre släktingar flytta honom till ett äldreboende mot hans vilja, eller låta montera sensorer i lägenheten så att de kan hjälpas åt att hålla koll på honom? Samtidigt kanske de ska köpa en intelligent robot som både kan mata honom och lära sig att prata med honom om sådant han är intresserad av? Detta är inte science fiction; de tekniska lösningarna finns och det är hög tid att på allvar reflektera över vad utvecklingen innebär – på gott och ont.
Men kunskapen är otillräcklig och debatten präglas av stereotypa föreställningar och fördomar. Även forskningsmässigt är kunskapen om det som på fackspråk kallas kohorteffekter, det vill säga sådant som beror på vilken generation eller årskull man tillhör, respektive periodeffekter, det vill säga sådant som beror på företeelser i samhället under olika tidsperioder, obefintlig när det gäller åldrande och teknik.
Det är bara att tänka efter – vilken betydelse har det för en person om hen var 4 år eller 54 år när den första färgteven eller persondatorn kom i huset? Hur präglar sådana erfarenheter en persons förhållande till tekniken under resten av livet?
Många äldre som jag träffar i mitt yrke som forskare har ett stort intresse för frågor och företeelser som rör åldrande och teknisk utveckling. Det gäller allt från personliga erfarenheter till samhällsfrågor, produktutveckling och politik. Detta gäller oavsett om jag föreläser för människor i 70-årsåldern eller om jag pratar med Dagny Carlsson, snart 107 och ”världens äldsta bloggare”.
Nu bearbetar forskare i den grupp jag leder de första resultaten från forskningsprojektet GenerationTech där personer i åldrarna 30–39 år, 50–59 samt 70–79 intervjuats i grupp. Skillnader i hur man resonerar och förhåller sig till frågor om åldrande och teknik är tydliga. När deltagare från de tre olika åldersgrupperna blandades började de diskutera och argumentera med varandra mellan generationerna på ett sätt som sällan sker annars. Det är uppenbart att olika generationer har mycket att lära av varandra.
För att vi alla ska kunna tackla utmaningar och dra nytta av fördelar relaterade till samhällsförändringar behövs ökad förståelse för konsekvenserna av den snabba tekniska utvecklingen, ny kunskap och mer dialog. Detta gäller för alla människor och samhället i stort.
I Sverige finns det idag 1,25 miljoner invånare i vardera åldersgruppen 30–39 och 50–59 år och 0,9 miljoner är 70–79 år. I vårt forskningsprojekt har vi kommit fram till att olika generationer har olika syn på åldrande och teknik. Nu tar vi våra resultat och erfarenheter med oss in i nästa fas av GenerationTech och har färdigställt en enkät som snart kommer att distribueras till 3 600 personer i landet.
Kunskap om attityder till, acceptans och användning av teknik och vilken betydelse sådant har för aktivt och hälsosamt åldrande för olika generationer, är en viktig förutsättning för att såväl politiker som myndigheter och näringsliv ska kunna möta människornas behov i ett föränderligt samhälle.

Susanne Iwarsson

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi vid institutionen för hälsovetenskaper och Centre for Ageing and Supportive Environments, CASE, på Lunds universitet.
Gå till toppen