Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Mats Skogkär: Zuckerberg ber regeringar om hjälp att tukta vildvuxet nät.

Facebookgrundaren Mark Zuckerberg efterlyser reglering av nätet.Bild: Marcio Jose Sanchez
Att på olika sätt reglera det vildvuxna, anarkistiska nätet har blivit en prioriterad fråga för regeringar runt om i världen. Och detta gäller såväl demokratier som diktaturer – även om syfte, mål och medel skiljer sig åt. Förhoppningsvis.
Alldeles enkelt är det inte. Emellanåt faller makthavarna på eget grepp. Som i Frankrike.
Där planerade regeringen att dra i gång en kampanj i sociala medier #OuiJeVote – "Ja, jag röstar" – för att få fler att delta i valet till EU-parlamentet i maj. Men Twitter sade nej. Företaget ansåg att satsningen – som den var upplagd – bröt mot en fransk lag mot falska nyheter som började gälla så sent som i december och som kräver att det vid kampanjer i sociala medier klart ska framgå vem som är avsändare och betalar för innehållet.
Den franska regeringen menar att Twitter tolkat lagen felaktigt; att försöka få folk att rösta är något helt annat än att försöka påverka hur de röstar. I och för sig en god poäng.
Försöken från ryskt håll att påverka det amerikanska presidentvalet 2016 blev något av en ögonöppnare när det gäller vilka skador fientligt sinnade aktörer potentiellt kan åstadkomma på demokratin med hjälp av nätet och sociala medier.
I Storbritannien har kulturdepartementet just lagt fram ett förslag för hur nätets avigsidor ska hanteras – The Online Harms White Paper. I vitboken föreslår departementet inrättandet av en fristående kontrollinstans som ska ta fram föreskrifter om vad som ska och inte ska vara tillåtet.
Den ansvarige ministern Jeremy Wright säger att "självregleringens tid är över för nätbolagen". Den har varken varit tillräckligt långtgående eller tillräckligt konsekvent.
Självfallet motiveras kraven på inskränkningar med ädla syften som ingen vettig människa kan invända mot i sak: en önskan att förhindra terrorism och övergrepp mot barn. Men enligt vitboken är det inte bara olagligt innehåll som ska stoppas. Även innehåll som är lagligt men bedöms som skadligt ska bort. Dit räknas sådant som trollning, mobbning, våldsamt innehåll och desinformation.
Som de svenska försöken att lagstifta mot terroristbrott visat är det inte alldeles lätt att formulera sådana lagar så att de inte inkräktar på grundläggande rättigheter i en demokrati.
När regleringen dessutom ska utvidgas till det lagligas men skadligas område, lurar godtycket bakom hörnet.
Här någonstans uppstår frågan om även de brittiska politikerna är på väg att falla på eget grepp.
Det är ju inte så att förtroendevalda är främmande för att tänja på sanningen. Se bara alla lögner under brexitkampanjen.
Räkna inte med att nätjättarna kommer att sätta sig på tvären. I en debattartikel nyligen i Washington Post (30/3) bad Facebookgrundaren Mark Zuckerberg regeringar och myndigheter att sätta upp tydliga regler – helst de samma världen över – vad gäller bland annat skadligt innehåll och valpåverkan.
Zuckerbergs utspel borde inte överraska. Företag skyr osäkerhet. Oklara spelregler är inte bra för affärerna. I sina försök till självreglering kommer Facebook och andra nätjättar alltid att ifrågasättas, det går inte att vara alla till lags. Zuckerberg fick själv hård kritik 2018 när han sade att Förintelseförnekelse visserligen är djupt stötande men att det inte ska vara förbjudet på Facebook.
Att då kunna hänvisa till gränser dragna av politiker innebär en möjlighet för Zuckerberg och andra att två sina händer genom att hävda att de bara följer det som ålagts dem.
Internet lär överleva. Men sannolikt som en mycket annorlunda plats än idag. På gott och på ont.
Gå till toppen