Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Min mening

Läsartext: Sveriges försvar blir inte bättre för att folk gillar försvarsmakten

Vårt försvar får för lite resurser för att kunna skydda Sverige vid ett angrepp, anser Bo Karlberg. Bilden: incidentberedskap tränas över Östersjön 2014.Bild: Yvonne Åsell / SvD / TT
I maj kommer ett viktigt meddelande till oss medborgare. I en gemensam rapport från alla politiska partier i Försvarsberedningen, beskrivs hur landets försvarsförmåga bör se ut. Rapporten riktas inte till en viss samhällsgrupps särintressen. Den berör din och min och allas säkerhetsfrågor under de närmaste åren.
En del svenskar anser att en stark försvarsmakt är lika med militarism, som kan öka risken för väpnad konflikt i vårt närområde. Anförarna av sådana åsikter har inte kunnat påvisa, att ett litet folks integritetskänsla och försvarsvilja någonsin har provocerat en stormakt att angripa. Däremot är historien fylld av tragiska exempel på hur den lilles svaga position har utnyttjats av den store, som agerar enligt sin egenbild av styrka och dominans. Med andra ord, användning av våld eller hot om våld för att nå politiska syften.
Man måste inte gå bakåt i historien. I nuet pågår regelbundet militära ryska flygningar över vissa estniska territorier. Med sina speciella marina aktiviteter på Östersjön vill Rysslands ledning visa att detta innanhav är ett ryskt intresseområde. De omfattande angreppen mot våra it-system, ser vi vanliga medborgare inte mycket av. Men de framträder i våra säkerhetsorgans offentliga rapporter. Syftet med angreppen är att destabilisera viktiga funktioner i det svenska samhället. Vårt cyberförsvar är under uppbyggnad och har nyligen rankats som världstrea i förmåga.
Grundlinjen i Sveriges försvarspolitik lyder så här: Ett starkt försvar ska få en potentiell angripare att backa inför den enorma kostnaden för ett angrepp. Alltså en krigsavhållande effekt. Om angrepp ändå sker, ska Sverige kunna bjuda starkt motstånd, tills vi får det milititära stöd som våra avtal med olika länder utlovar.
En sådan försvarsdoktrin är rimlig för ett land som vårt, och den kan inte tolkas som något annat än värnande av vår frihet och vårt samhälles demokratiska fundament.
Haken är tyvärr att vårt försvar får hittills för lite av politisk vilja och pengar, för att kunna skapa den avskräckande tröskelhöjd som krävs.
Därmed också sagt att försvaret inte heller förmår skydda oss tillräckligt länge vid ett angrepp. Till det kommer osäkerheten om samarbetsavtal med andra länder verkligen resulterar i att vi får stöd. I nuläget är det bara Natomedlemmar som kan räkna med en sådan militär hjälp av varandra.
Enligt Förtroendebarometern har folkets förtroende för försvarsmakten ökat i takt med växande försvarsförmåga. Numera har 54 procent av befolkningen ett stort förtroende. I toppen ligger Systembolaget med 78 procent.
Möjligen kan den skillnaden delvis förklaras med att Bolaget tillfredsställer drömmar och njutningsbehov, medan försvarsmakten ägnar sig åt en bister och vaken verklighet, som kan vara svårsmält för gemene man.
Men Sveriges försvar blir inte direkt bättre för att folk gillar försvarsmakten. Däremot kan ett folkligt tryck på rikspolitiken, skapa resurser som försvaret måste ha för att kunna ge oss den kollektiva hemförsäkring som vi förtjänar.
Bo Karlberg
Civilt engagerad i Sveriges försvar
inklusive av Familjen Helsingborg.
Gå till toppen