Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Mats Skogkär: En bra bit kvar till nollvisionen.

Minnesplats efter dödsolycka.Bild: Niklas Gustavsson
Gissningsvis är det rätt få som vet vad en ekodukt är. Och ännu färre som kan placera Lemmeströtorp på en blindkarta.
Men efter i fredags är det kanhända något fler. Då invigdes Sydsveriges största viltpassage, ekodukten över E 65 vid Lemmeströtorp mellan Svedala och Skurup.
Ekodukten är en bro för att små och stora djur ska kunna ta sig helskinnade över hårt trafikerade vägar. Och för att bilister ska komma helskinnade fram på sträckor där mycket vilt rör sig.
Win win.
Nu kan fler viltolyckor inte förklara den kraftiga ökningen av antalet dödade i trafiken förra året: 324 mot 253 året dessförinnan. Och detta efter att trafikdöden gradvis minskat sedan 2007.
Tillfällighet eller trendbrott?
Preliminära siffror för årets tre första månader tyder möjligen på det senare: 58 trafikdöda i år mot 51 under 2018. Sett över den senaste tolvmånadersperioden har dödsolyckorna ökat med en tredjedel.
Målet för nollvisionen, som riksdagen antog 1997, är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Ett delmål är att antalet trafikdödade ska vara nere på 220 år 2020, det vill säga nästa år.
Väldigt lite talar i nuläget för att det ska vara möjligt.
Som en följd av utvecklingen ska 14 myndigheter nu kraftsamla för att öka trafiksäkerheten. Det lär behövas. Tre områden är i fokus: sänkt hastighet, nykterhet och säkrare cykling.
Det är farten som dödar. I kombination med dåligt omdöme.
Gå till toppen