Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Gästskribenten

Daisy Balkin Rung: ”Allmänheten måste bli bättre på källkritik.”

Försvarets radioanstalt varnar för cyberhoten.Bild: Christine Olsson/TT
Ärlighet varar längst, sägs det. Med handen på hjärtat erkänner jag att när jag för ett antal år sedan hörde talas om cyberhot, trodde jag faktiskt att det var något påhitt som hörde hemma i Star Trek-filmerna. Varje dag hör och läser vi om att cyberhoten ökar. I årsrapporten från FRA, Försvarets radioanstalt, varnas det för avancerade intrångsförsök mot svenska mål. Angriparna är, enligt FRA, mest intresserade av svensk utrikespolitik, sårbarheter i samhället och totalförsvaret. Även industrispionage utgör en stor del av intrången. Trots att Sverige rankas som nummer fem i världen av digitaliserade länder, har vi plats 32 när det gäller cybersäkerhet.
Kan man förhindra cyberhoten? Är de här för att stanna? Jag ställde några frågor till Lars Nicander, chef för CATS, Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan. Enligt honom är cyberhoten så påtagliga idag att de gör vår infrastruktur oerhört sårbar.
Trots att utvecklingen och hoten gått så pass långt kan man fråga sig om vi kan skydda oss mot påverkanskampanjer i kombination med cyberangrepp. Nicander säger att vi i Sverige blivit vassare men att vi har lång väg att gå. Allmänheten måste bli bättre på källkritik. Medvetandegraden måste höjas och vi måste vara på vår vakt när det gäller ryktesspridning på sociala medier. Inte vara så naiva, helt enkelt. En bra måttstock är att om man blir arg på något man läser på de sociala medierna är det på sin plats att kolla upp källan och kanske inte länka på direkten.
När det gäller myndigheter och organisationer måste dessa höja sitt säkerhetsarbete. Kommuner och landsting likaså. Personalen måste erbjudas utbildningar så de får konkreta verktyg för att identifiera och skydda sin information. Med hänvisning till den undermåliga hanteringen av informationssäkerhetsfrågorna vid bland annat Transportstyrelsen, menar Nicander att regeringen borde tillsätta en cybersäkerhetskoordinator. Idag hanteras dessa högaktuella frågor av minst fyra departement och åtta myndigheter. Det sammelsurium och den spretighet som idag råder i ansvarsfördelningen måste styras upp av en koordinator.
Med allt detta i åtanke, finns det en möjlighet att komma ikapp förövarna i cybervärlden? Enligt forskaren Nicander så har alltid en kvalificerad angripare per definition ett försteg då denne kan välja tid och plats för en attack, medan en försvarare måste skydda allt samtidigt. Men om man håller vanlig cyberhygien, uppdaterar virusskydd och brandväggar, så finns ett bra skydd som kanske avvärjer 85 procent av alla intrångs- och manipulationsförsök. För de kvalificerade hoten är penetrationstester ett bra verktyg för att upptäcka sårbarheter.
Enligt regeringsförklaringen från i januari i år ska ett nationellt center för informations- och cybersäkerhet upprättas. Det är bra och inte en dag för tidigt. Men det borde redan vara igång. Ärlighet varar längst, idag är jag inte naiv när det gäller cyberhot. Det borde inte övriga Sverige heller vara. Ingen nämnd, ingen glömd.
Gå till toppen