Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Här är tre förslag som skulle underlätta för fler att köpa eller hyra en bostad.”

Den bostadsbrist som råder i Sverige idag kommer aldrig att kunna byggas bort, skriver Hannah Wadman, samhällsplanerare på konsultföretaget ÅF med inriktning mot bostadsfrågor.

Närlunda, ett klassiskt miljonprogramsområde, som Helsingborgshem har renoverat.Bild: Britt-Mari Olsson
Det har blivit något av en sanning att nyproduktion av bostäder ska lösa bostadsbristen. Men faktum är att som det ser ut idag kommer bostadsbristen aldrig kunna byggas bort,eftersom bristen framför allt gäller billiga bostäder medan nyproduktion är dyrt. Vägen framåt är istället att bättre utnyttja de bostäder som redan finns.
Fler behöver själva kunna köpa eller hyra en bostad. Här är mina tre förslag på hur det skulle kunna underlättas:
• Utvärdera de pilotprojekt som genomförts
Att bygga nytt och hoppas att så kallade flyttkedjor ska medföra att billiga bostäder frigörs för nya grupper verkar, som de två forskarna Martin Grander och Tapio Salonen påpekar, inte fungera (Aktuella frågor 21/4). Men vad skulle hända om fokus riktades mot de bostäder som det är störst brist på, det vill säga billigare lägenheter?
Ett antal pilotprojekt startades 2016 och 2017 av Helsingborgs stads allmännyttiga bostadsbolag Helsingborgshem för att främja ett mer ändamålsenligt utnyttjande av dess bostadsbestånd. Genom att till exempel ge äldre förtur till anpassade bostäder, ge dem som bor i billiga lägenheter förtur till nybyggda bostäder och erbjuda flytthjälp till dem som bor ensamma i stora lägenheter vill Helsingborgshem se om fler bostäder kan utnyttjas på ett bättre sätt. Vad har pilotprojekten gett för resultat? Alla vi som arbetar med bostadsfrågor behöver bli bättre på att lära av varandra så att vi kan återanvända de lösningar som fungerar på fler platser och sluta ägna tid åt det som visat sig resultatlöst.
• Fler behöver kunna hyra eller köpa sin bostad.
Det är idag höga trösklar att ta sig in på bostadsmarknaden. Vill du hyra en lägenhet behöver du, utöver kontakter eller många år i bostadskö, en fast inkomst. Vill du köpa en bostad behöver du därtill ett sparkapital. Är du som ung eller nyanländ debutant på bostadsmarknaden har du oftast inget av detta. Därför behöver särskilda insatser riktas mot dessa grupper. Nyligen släppte HSB rapporten Ungas möjlighet att köpa en bostad. Analysen visar att startlån för bostäder – liknande de studielån som CSN erbjuder – skulle kunna korta tiden till den första ägda bostaden med upp till 7 år. I Malmö skulle unga kunna köpa sin bostad efter 2,7 år istället för 9 år.
Startlån skulle kunna vara en del av en aktiv social bostadspolitik driven av regeringen för att sänka trösklarna för dem som har svårast att ta sig in på bostadsmarknaden. En annan viktig beståndsdel i en sådan bostadspolitik är en aktiv arbetsmarknadspolitik, som fokuserar på att ge fler människor möjlighet att arbeta, få en trygg inkomst och därmed kunna efterfråga en bostad.
• Stoppa spekulationen i det svenska bostadsbeståndet.
De senaste åren har internationella riskkapitalbolag som Black Stone och Black Rock etablerat sig på den svenska bostadsmarknaden. Bolagen riktar in sig på fastigheter som har billiga lägenheter och stora renoveringsbehov, ofta i så kallade miljonprogramsområden. Genom att höja standarden i bostäderna höjer bolagen även värdet på fastighetsbeståndet. Omfattande renoveringar med kraftigt höjd hyra gör ofta att hyresgästerna inte har råd att bo kvar. Fenomenet har blivit känt som ”renovräkningar” och riskerar att tvinga ut människor i hemlöshet. I mars i år anslöt sig Malmö stad till FN-initiativet The Shift för att motverka hemlöshet och spekulation i bostadsbeståndet. Det ska bli spännande att se vilka åtgärder Malmö stad kommer att vidta. Även riksdag och regering behöver agera snabbt för att få lagstiftning och regleringar på plats som motverkar spekulation och värnar om människors rätt till en bostad.
Samtidigt som det byggts rekordmånga bostäder i Sverige de senaste åren (antalet kan mäta sig med miljonprogrammets glansdagar), sker en parallell utveckling där antalet hemlösa ökar. I Malmö har den strukturella hemlösheten, alltså personer som saknar ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den vanliga bostadsmarknaden, tredubblats de senaste tio åren. Trots att antalet bostäder ökar i rekordfart är det allt fler som står utan ett hem. Hur går det ihop?
Svaret är att Sverige inte har någon generell bostadsbrist. Eller som Martin Grander och Tapio Salonen beskriver det: dagens bostadsbrist drabbar inte alla. Har du sparat kapital, en fast anställning och kan tänka dig att bo utanför Stockholms innerstad kan du med största sannolikhet hitta en bostad.
Sverige har däremot en omfattande partiell bostadsbrist. En bostadsbrist som drabbar människor med små resurser. De bostäder som dessa grupper kan efterfråga – med enklare standard och lägre hyra – finns i det äldre fastighetsbeståndet. Och turligt nog består Sveriges bostadsbestånd till allra största del av äldre bostäder: 90 procent är byggda före 1998. De 54 500 bostäder som producerades under förra året utgör – trots rekordbyggandet – bara 1 procent av det totala antalet bostäder.
Det är dags att vi som arbetar med bostadsfrågor – politiker, forskare, tjänstepersoner och experter – börjar fokusera på de grupper som drabbas hårdast av bostadsbristen. Vi måste skifta fokus: från nyproducerade hus och lägenheter till de billiga bostäder som redan finns. Jag efterlyser därför fler idéer på hur 90 procent av Sveriges bostäder kan bli tillgängliga för fler grupper.

Hannah Wadman

Hannah Wadman är samhällsplanerare med inriktning mot bostadsfrågor på konsultföretaget ÅF och tidigare projektledare för Malmö stads kommunikationsprojekt UngBo.
Gå till toppen