Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Med andra ord

Läsarbrev om kärnvapen, kärnkraft och Caster Semenya.

En kärvapenfri värld är fortfarande bara en dröm. Och vägen dit ytterst otydlig. Om det handlar dagens första brev. Också kärnkraftsdebatten fortsätter, allt mer intensivt. Är det mer, ny, bättre kärnkraft som ska rädda klimatet?
Försvar för kärnvapen.
Huvudledaren (30/4) slår ett slag för kärnvapen genom att ta avstånd från FN:s kärnvapenförbud. Här erkänns att ett avskaffande av domedagsvapnen vore bra, men hävdas att säkerhetssituationen är sådan att det är nödvändigt att vi ställer oss under USA:s och Natos kärnvapenparaply.
Det är betecknande att ledaren inte heller för fram några alternativ till FN-konventionen. Den försvarar i praktiken kärnvapendoktrinen: att hotet om ömsesidig utplåning skulle vara fredsbevarande.
FN:s kärnvapenförbud är ett steg i rätt riktning, även om vi måste räkna med årtionde av svåra förhandlingar för att destruera alla kärnvapnen. Därför är en svensk ratificering en nödvändighet då det är början till ett långsiktigt, strategiskt arbete för att undanröja hotet om utplåning av allt mänskligt liv.
Crister Olsson
Svar: Nej, vi slår inte ett slag för kärnvapen. Ledaren är tydlig med att kärnvapennedrustning är målet, men att en konvention som de befintliga kärnvapenmakterna inte ansluter sig till inte heller leder framåt. Att ansluta sig till konventionen – som inget Natoland kommer att skriva under – skulle för Sveriges del hota flera av de samarbeten som försvaret bygger på, i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Slutsatsen, som också formuleras i ledaren, blir att kärnvapenkonventionen är en återvändsgränd, men att kampen för en kärnvapenfri värld måste fortsätta.
Heidi Avellan
Mer ny, bättre kärnkraft.
I huvudledaren (5/4) kommenteras kärnkraften utan att de framsteg som just Tyskland har gjort inom området nämns.
Dagens kärnreaktorer är fissionsreaktorer. Här klyvs uran och problemen blir strålning och slutförvar för det utbrända kärnbränslet. Morgondagens kärnreaktorer är fusionsreaktorer. Här slås atomer ihop och vätgas förvandlas till väteplasma. Här får vi billig och säker kärnenergi utan farligt avfall.
Den verkliga revolutionen är de försök som Max Planck institutet har gjort i Tyskland med fusionsreaktorn Wendelstein 7-X. Nu skall det sägas att hittills har reaktorn bara körts i 100 sekunder. Men bröderna Wrights motordrivna flygplan lyckades hålla sig uppe i 12 sekunder, sedan har flygplanen utvecklats och förhoppningsvis får vi se en likadan utveckling för reaktorn.
Med ett elpris på kanske 0,2 kr per kWh får världsekonomin en rejäl skjuts uppåt. Det blir billigt att köra batteridrivna fordon även om staten kommer att ta ut en kilometerskatt. Vi får ett helt fossilfritt samhälle. Flyg och båtar ställs om till ammoniakdrivna bränsleceller. Antarktis slutar att smälta och målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader uppnås med råge. Så stoppa rivningen av Barsebäck och Oskarshamn. Lokalerna behövs för den nya generationens kärnkraft.
Gunnar Barkenhammar
Inte bara Caster Semenya.
De könstester inom friidrotten som Mats Skogkär skriver (3/5) om är ett mycket svårhanterligt område. Minns den polska sprintern Ewa Klobukowska, som var den första olympiern att bli avstängd för att hon hade en kromosom för mycket. Hon blev sedermera rentvådd, efter att ha fött en son.
Om dagens bedömningar i ämnet är svåra att förstå, är det för mig fullkomligt obegripligt varför man inte låter testerna vara obligatoriska för alla damgrenarna i friidrotten. Visst har Caster Semenya ett avvikande utseende, men vi har också sett exempelvis kvinnliga kastare med speciella utseenden, med eller utan skäggväxt.
Gör om och gör det rättvist!
Lasse Larsson
Gå till toppen