I en debattartikel i HD den 29 april lyfter Lena Asker-Árnason sjukförsäkringen och Försäkringskassan. Det är bra att vi pratar om sjukförsäkringen, det är en av de viktigaste delarna av den svenska socialförsäkringen. Men det är viktigt att debatten bygger på fakta – och att vi förstår varandras roller.

Försäkringskassan har som uppgift att utreda, besluta om och betala ut stora delar av den svenska socialförsäkringen, däribland sjukpenning. Det är lagens utformning som styr hur Försäkringskassan utför detta arbete. Som myndighet får vi varken tillämpa lagen mer eller mindre generöst än den är skriven – oavsett hur vi som enskilda tjänstemän upplever en situation. Att då, som debattören gör, anklaga Försäkringskassans handläggare för att sakna empati visar tydligt på detta missförstånd.

Självklart känner vi som jobbar på Försäkringskassan för dem som av olika anledningar hamnar i kläm, och de enskilda fall som debattören lyfter är exempel på detta. Att både tampas med en sjukdom och samtidigt tvingas fundera över sin ekonomiska situation är självklart en väldigt utsatt situation. Men återigen: som myndighet måste vi följa lagen, allt annat är fullkomligt otänkbart i ett demokratiskt samhälle.

Men när vi talar om rättssäkerhet, och att Försäkringskassans bedömningar blir allt rättssäkrare, är det att följa rådande lagstiftning som vi menar. Och det finns tydliga indikationer på att Försäkringskassans bedömningar blir allt rättssäkrare.

En sådan återfinns i statistik från Sveriges oberoende domstolar att de ändrar en allt lägre andel av alla beslut från Försäkringskassan. Det är per definition ett kvitto på att Försäkringskassans handläggare fattar beslut som följer lagstiftningen, det vill säga gör rättssäkra bedömningar. En annan indikation på ökad rättssäkerhet är att de regionala skillnaderna i sjukskrivning har minskat. Det tyder på att regelverket nu, i högre utsträckning än tidigare, tillämpas på samma sätt i alla delar av landet – varken mer eller mindre generöst på en plats än på en annan.

Men med detta sagt är det också viktigt att komma ihåg att 97 procent av de som ansöker om sjukpenning för första gången får den beviljad.

Så att tala om en myndighet, eller en sjukförsäkring, i fritt fall är ett påstående som det helt saknas belägg för. Men det betyder självklart inte att vi som jobbar med sjukpenning saknar empati: det betyder bara att vi följer rådande lagstiftning. Det är det som förväntas av oss som myndighet och som statstjänstemän – och återigen: allt annat är helt otänkbart. Och det om något borde vara en garant för att sova gott om natten: att man utför ett av de viktigaste och finaste uppdragen i staten på ett proffsigt och oklanderligt sätt.