Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Allt fler vill engagera sig spontant vid samhällskriser.”

Riksdag och regering behöver säkerställa att formerna för samverkan och finansiering av frivilligorganisationers bidrag till svensk krisberedskap och totalförsvar anpassas till de olika sätt som människor numera väljer att engagera sig på.
Det skriver Ylva Jonsson Strömberg, krisberedskapschef vid Röda Korset i Sverige.

Förstahjälpare från Röda Korset på plats under arbetet mot skogsbränderna i Sveg förra sommaren.
Nästan nio av tio svenskar kan tänka sig att göra en insats som volontär i händelse av en allvarlig samhällskris, enligt en undersökning från Novus. Ändå saknas skarpa politiska förslag som gör det möjligt för frivilliga att göra en spontan insats, trots att de behövs. Det uppdrag som Röda Korset har fått av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att i år organisera frivilliga vid större katastrofer och nationella kriser, är viktigt, men det krävs mer.
Vid förra sommarens skogsbränder bidrog volontärer enligt en statlig utredning med ”omfattande och ovärderligt stöd till räddningsinsatserna”. Utredningen slår också fast att räddningstjänsternas, kommunernas och andra aktörers förmåga att samverka med frivilligorganisationer behöver förbättras. Det är i linje med vad andra statliga utredningar har kommit fram till. Samtidigt finns det idag få politiska förslag för hur det ska ske.
Röda Korset ser en rad behov på området:
• Den ideella sektorn, räddningstjänsten, kommunerna och andra aktörer måste kunna möta att många människor vill engagera sig på nya sätt. Till exempel vill allt fler engagera sig spontant, direkt vid en samhällskris ge av sin tid eller bistå med något som de är experter på, utan att redan tillhöra en frivilligorganisation. De utredningar som ligger till grund för framtidens krisberedskap kommer inte med några skarpa förslag på området. Trots att över 6 000 personer anmälde sig som spontanfrivilliga till Röda Korset under de veckor bränderna härjade förra sommaren gäller detta även för Skogsbrandsutredningen.
• Kommunernas förebyggande arbete när det gäller olika kriser som kan uppstå i samhället måste ta hänsyn till att personer i utsatthet drabbas hårdare i en kris, till exempel människor som idag faller utanför samhällets sociala skyddsnät eller har svårt att tillgodogöra sig digital information. Ett sätt att göra det är att inkludera frivilligorganisationer i kommunernas risk- och sårbarhetsarbete.
• Idag behövs ny kompetens och expertkunskap vid samhällskriser, även bland frivilliga, till exempel inom IT och språk. För att använda denna kompetens på bästa sätt måste bland andra räddningstjänsten ha upparbetade kanaler och en bättre dialog med den ideella sektorn.
• Näringslivet vill inte sällan bidra vid samhällskriser. Röda Korset har goda erfarenheter av att företag erbjuder stöd, varor och tjänster till olika insatser. Under skogsbränderna i fjol bidrog Röda Korsets beredskapspartners inom näringslivet med varor och tjänster värda över två miljoner kronor, allt från transporter till mat, dryck och sängar till räddningspersonal. Men för att allt detta ska fungera måste myndigheterna och räddningstjänsterna upparbeta kanaler för att kanalisera den frivilligkraften.
• Det behövs ett klimatperspektiv i de utredningar som ligger till grund för den framtida svenska krisberedskapen, speciellt i det förebyggande arbete som krävs för att undvika sådana kriser som skogsbränder. Beredskap för klimatrelaterade kriser är också ett område som särskilt pekas ut i regeringsförklaringen.
Volontärer behövs och kommer alltid att behövas i händelse av en samhällskris. Svenska myndigheter och kommuner klarar inte själva av att hantera allvarliga händelser och kriser. Hela samhället är beroende av att även andra aktörer bidrar till svensk krishanteringsförmåga, inklusive människor som vill omsätta sitt engagemang i praktisk handling.
Röda Korset jobbar för att år 2025 ha 20 000 utbildade volontärer som är redo att agera om det oönskade och oväntade händer.
Riksdag och regering behöver säkerställa att formerna för samverkan och finansiering av frivilligorganisationers bidrag till svensk krisberedskap och totalförsvar anpassas till de olika sätt som människor numera väljer att engagera sig på.

Ylva Jonsson Strömberg

Ylva Jonsson Strömberg är krisberedskapschef vid Röda korset i Sverige.
Gå till toppen