Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Bråk om pengar skuggar samsyn om förmåga

Riksdagspartierna står bakom att försvaret måste rustas upp och att notan för det är 84 miljarder år 2025. Men de är inte överens om hur det ska betalas. Regeringspartiet Socialdemokraterna vill inte binda sig till nivån redan nu.

Niklas Karlsson (S) representant i försvarsberedningen.Bild: Jonas Ekströmer/TT
– Vill man göra något som är väsentligen lägre och annorlunda, då gör man det utan M. Vi vill genomföra den här försvarspolitiska inriktningen och det kommer att kräva de här resurserna, säger Moderaternas Hans Wallmark.
Försvarsminister Peter Hultqvist återkommer till att den analys som Försvarsmakten och Försvarsmaterielverk ska göra av försvarsberedningens förslag till november blir ”oerhört viktiga”. Och sedan måste försvaret vägas mot annat i budgetarbetet. Han vill inte svära trohet för några nivåer.
– Jag tänker inte på något vis ta över någon finansministers roll, men om jag säger så här: Vi är beredda att tillföra ordentliga resurser till försvaret, vi är beredda att fortsätta utvecklingen mot höjd militär förmåga, säger Hultqvist till TT.
Niklas Karlsson, en av S-ledamöterna i försvarsberedningen, tror att inget parti, egentligen, i dag kan säga hur den försvarsförmåga som också S vill ha ska finansieras.
– Är det så att vi ska låta välfärden eller pensionärerna betala de här satsningarna? Det är jag inte säker på att alla vill, det här måste ses i en helhet, säger Karlsson och tillägger att det också kan handla om att öka statens intäkter för att klara notan.
Den rödgröna regeringen kommer att lägga en försvarspolitisk proposition nästa år, då blir det förhandlingar med borgerliga partier. Budgetpartnern Centerpartiet är berett att lägga fram en egen motion om S nobbar 84 miljarder, på eget bevåg eller tillsammans med de tre borgerliga kamraterna.
En sådan motion skulle kunna vinna över regeringens försvarspolitiska proposition om den stöds av de borgerliga partierna och SD.
Jan Björklund, Liberalernas partiledare, beklagar att regeringen och S inte vill göra ett politiskt handslag för de 84 miljarderna.
– S ställer upp på önskelistan men inte pengarna. Försvaret kan inte vara en budgetregulator, det måste anpassas till den militära hotbilden, säger Björklund.
Sverigedemokraterna gjorde tvärtom mot de borgerliga och skrev under rapporten som, enligt partiets företrädare Roger Richthoff, är mycket bra och en bit på vägen mot de minst två procent av BNP till försvaret som SD strävar efter.
Han säger att han inte förstår de borgerliga partiernas utskjutning, som han kallar den.
– Genom att inte skriva på skapar man osäkerhet om vad man egentligen tycker.
Regeringspartiet Miljöpartiet anser som S att det är för tidigt att tala om hur satsningen på försvaret ska betalas.
– Försvaret har stora behov, det har också flera andra politikområden, så det kommer att behöva göras en prioritering.
Vänsterpartiet vill även de stärka försvaret enligt rapportens förslag, men vill inte gå fullt så fort fram.
– Vi måste också se till att vi har ett budgetutrymme för andra viktiga investeringar, inte minst i välfärden, säger Lotta Johnsson Fornarve (V).
Gå till toppen