Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Tobias Lindberg: För lite japanska i svensk tågtrafik.

Japanska höghastighetståg.Bild: Shizuo Kambayashi
Tågförseningarna fortsätter och lösningen verkar vara avlägsen. Men kanske har Trafikverket åtminstone slagit fast hur långt borta den är: 870 mil fågelvägen.
I Japan håller tågen tidtabellen så väl att myndigheten har skickat doktoranden Carl-William Palmqvist till Tokyo för att se och lära. I Vetenskapsradion (13/5) beskriver han sina intryck.
Över lag har japanerna satsat på enkla och pålitliga lösningar. Till exempel har antalet växlar minimerats eftersom det lätt blir stora störningar när de går sönder. Underhållsarbete utförs på nätterna och uppehållen på stationerna anpassas dagligen efter antalet resenärer.
Rent tekniskt är Palmqvist föga imponerad.
"Tågen var förvånansvärt enkla och gammalmodiga", konstaterar han.
Likväl är det japanska tågsystemet ett av de punktligaste i världen, vilket ger skäl att fundera över prioriteringarna vid inköp och utveckling av moderna svenska tåg. Har fokus lagts på fel saker?
Frågan väcktes även under vintern 2010 då lok från 1950-talet rullades ut från Sveriges järnvägsmuseum för att snöröja räls.
"Det här är verkligen stabila grejer som tål vintrar", konstaterade museets talesperson.
Dagens svenska tåg ger inte alltid intryck av att vara detsamma. Men en stor del av förseningarna – för SJ hela 90 procent – beror förstås på brister i infrastrukturen.
Borde även Sverige satsa på färre växlar och nattligt underhåll? Eller räcker det med bättre samordnade entreprenader?
Något måste hur som helst göras för att möta trenderna. Samtidigt som antalet tågresenärer ökade i fjol var det rekordmånga förseningar. 12,2 procent av persontågen kom inte fram i tid – en försämring med 2,5 procentenheter sedan 2017. Något bättre gick det under första kvartalet i år, men tågbranschens aktörers gemensamma mål – 95 procent av tågen i tid 2020 – är fortfarande avlägset.
"Vi har inte sett några avgörande steg i rätt riktning", säger Transportstyrelsens utredare Michael Stridsberg till Svenska Dagbladet.
Det talar för att politiker måste ta större ansvar i sammanhanget. Alltifrån styrningen av Trafikverket till anslagen till underhåll kan behöva justeras. Inte ska väl svenskarnas ökande intresse för tågresor behöva falna till följd av alla förseningar?
Det är ont om andra klimatsmarta alternativ till att resa med bil och flyg. Inte minst därför måste tågtrafiken förbättras. Och utvecklas: att bygga nya höghastighetsbanor skulle dels avlasta befintliga stambanor, dels ge ett konkurrenskraftigare alternativ till inrikesflyg.
Visst utlovas en sådan satsning i regeringsuppgörelsen mellan S, MP, L och C, men det återstår att förhandla om pengarna till projektet. Utan lånefinansiering kan premiärturen dröja till 2070-talet. Som om svenskarna inte redan fått nog av lång väntan på tåg.
Åter kan det finnas skäl att inspireras av Japan. Där finns redan ett separat järnvägsnät för höghastighetståg – sedan 1964.
Gå till toppen