Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Hellre sill än makrill i hållbart fiskätande

Den som vill äta hållbart fångad fisk bör avstå såväl torsk från Östersjön som makrill från nordöstra Atlanten, enligt WWF:s årliga fiskguide. Men allt är inte mörker i fiskevattnen. – Sill har många fördelar, säger fiskexperten Karin Glaumann.

Torskfiske utanför Norge 2015. Arkivbild.Bild: Cornelius Poppe/NTB Scanpix/TT
Världsnaturfonden (WWF) delar in de runt 80 arterna i sin guide i kategorierna grönt, gult och rött ljus. Överlag går det sämre för fyra av de tio vanligaste matfiskarna på den svenska marknaden. Utöver den nämnda torsken och makrillen får nordhavsräkor fiskade i södra Norge rött ljus, och sill från flera olika områden går från grönt till gult ljus.
– Av lite olika anledningar. För makrillen från Nordostatlanten är det framför allt överfiske som är problemet, säger Karin Glaumann, sakkunnig på WWF.
För räkan – som norska yrkesfiskare fiskar i Kattegat och Nordsjön – beror det röda ljuset dels på att beståndet mår dåligt, dels på att det fiskas småräkor, som dör och dumpas i havet.
– För torsken i Norska havet och Barents hav är det framför allt förvaltningen som drar ner rekommendationen. Det innebär bland annat att man sätter fiskekvoter som är över de vetenskapliga rekommendationerna, säger Karin Glaumann.
Det finns dock hopp för makrillfantaster.
– Makrill från Nordostatlanten som fiskas med handlina är fortfarande kvar på grönt ljus. Det fiskas skonsamt och blir väldigt lite bifångster, och väldigt liten påverkan på ekosystemet som helhet, säger Karin Glaumann.
Men hon tillägger att man generellt bör vara försiktig med att äta makrill i dagsläget.
– Makrillen fiskas ju med alla möjliga redskap i Nordostatlanten, och det mesta är antingen rött eller gult nu.
Det kan dock finnas makrill och torsk från de aktuella vattnen i handeln som är ok att köpa, om den fiskats innan arterna fick sina nya klassificeringar. Är den MSC-, ASC- eller Kravmärkt är det fritt fram, enligt Karin Glaumann.
Sedan finns det ju andra alternativ för alla fiskälskare. Drygt åtta av tio arter i WWF-guiden har gröna eller miljömärkta alternativ – och en del arter visar en positiv utveckling, exempelvis rödspätta, rödtunga och piggvar från Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön.
Det finns ingen fisk som enbart har grönt ljus. Men det finns fisk med endast grönt och gult. Som sillen.
– Sill är en fisk som är bra att äta. Mycket ligger på grönt ljus i dagsläget. Det finns vissa undantag, men generellt är det väldigt klimatvänligt att äta sill, säger Karin Glaumann.
– Eftersom det är en stimfisk så får man upp väldigt mycket fisk utan särskilt stor ansträngning, så klimatutsläppet per kilo fisk blir relativt lågt. Sill har många fördelar, säger hon.
Fakta

Fiskätandet minskar

I Sverige äter vi i genomsnitt 12,5 kilo fisk och skaldjur per person varje år. Det motsvarar knappt två portioner i veckan, och är en minskning jämfört med våra matvanor för fem år sedan,

Det svenskarna äter mest är lax, sill, torsk och räkor.

Det finns runt 80 olika matfiskar på den svenska marknaden. De tio vanligaste står för 80 procent av konsumtionen och är följande: lax, sill/strömming, torsk, räkor*, bonit/tonfisk, Alaska pollock, makrill, gråsej och regnbåge.

Knappt 30 procent av matfisken i Sverige kommer från det inhemskt fiske och inhemska odlingar. Resten importeras, främst från Norge, Danmark och Kina.

* Räkorna räknas som två sorter: beredda räkor (räkor i lag som skalas utomlands) och kallvattenräkor (frysta eller färska räkor med eller utan skal).

Källa: Världsnaturfonden WWF

Fakta

Fiskguiden

Cirka 90 procent av världens kommersiella fiskbestånd är antingen fullt utnyttjade eller överfiskade.

Tanken är att världsnaturfonden WWF:s konsumentguide för fisk och skaldjur ska hjälpa konsumenter, dagligvaruhandel och restauranger att göra hållbara val av fisk.

Guiden har getts ut sedan 2002 och är ett samarbete mellan WWF i 25 länder. Fiskarna delas in i tre kategorier: grönt, gult och rött ljus.

WWF rekommenderar alla att fråga efter produkter märkta med MSC (Marine Stewardship Council), ASC (Aquaculture Stewardship Council) eller Krav.

Av de runt 80 arterna i guiden finns gröna eller miljömärkta alternativ för drygt åtta av tio.

Följande arter bör undvikas helt eftersom de saknar gröna eller gula alternativ i guiden: ål, haj (pigghaj), vitling, rocka och röd snapper.

Skrubbskädda, lake, piggvar/slätvar, tunga och blåfenad tonfisk saknar alternativ på grönt ljus.

I guiden bedöms de vildfångade arterna utifrån tre kriterier: hur bestånden mår, om förvaltning och kontroll är effektiva, och fiskets påverkan på ekosystemet. För de odlade arterna bedöms var fodret kommer från, odlingssättet och miljöpåverkan.

Källa: Världsnaturfonden WWF

Gå till toppen