Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Tredje månaden har ökat pappornas uttag

Den tredje reserverade månaden i föräldraförsäkringen har verkligen fått pappor att ta ut fler dagar med barnen, enligt en ny analys av Försäkringskassan (FK). Men förändringen är störst i vissa samhällsgrupper och socialförsäkringsministern flaggar för ytterligare åtgärder.

Enligt Försäkringskassan har den tredje reserverade månaden i föräldraförsäkringen fått fler pappor att ta ut dagar med sina barn. Arkivbild.Bild: Izabelle Nordfjell/TT
– Jag är väldigt glad för att vi verkar se effekt av den tredje reserverade månaden, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) till TT.
Den tredje reserverade månaden i föräldraförsäkringen, som ena föräldern inte kan överföra till den andra, har fått effekt, enligt en ny utvärdering av Försäkringskassan.
Pappor till barn födda 2016, då månaden infördes, har i genomsnitt tagit ut 4,1 föräldradagar fler under barnets två första år än pappor gjorde tidigare. Andelen pappor som nu har tagit ut minst 90 dagar har ökat från 36 till 40 procent.
Men analysen visar också att det främst är pappor med medelhög utbildning som har ökat sitt uttag. Försäkringskassan tror att det beror på att många av dem redan låg nära 90 dagar och passade på fullt ut när den tredje månaden kom.
De med lägre utbildning har inte påverkats lika mycket, och de som inte tar ut någon föräldrapenning alls har redan tidigare visat sig vara svåra att nå, säger Alexandra Wallin, chef för avdelningen barn och familj på Försäkringskassan.
– Vi vet till exempel att män som är egenföretagare tar ut lite mindre och att vissa utrikes födda män tar ut färre dagar men jag tror inte att man kan generalisera allt för mycket.
Försäkringskassan efterlyser fler åtgärder för att nå ett mer jämställt uttag för alla grupper.
– Där måste vi fundera på vilken typ av incitament som kan vara viktiga. Kan det finnas andra ekonomiska incitament för de här grupperna som skulle kunna vara intressanta? säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.
– Man kan ju fundera på om det skulle kunna finnas tankar om att man skulle kunna få högre ersättning om man inte överlåter dagar till exempel, fortsätter hon.
1995 respektive 2002 infördes de första två reserverade månaderna. Enligt Wallin är effekten av införandet av den tredje månaden mindre än de två första månadernas, men hon menar också att det kanske inte är så märkligt eftersom de första två började från lägre nivåer.
– Men all ökning är bra, säger hon.
– Det här påverkar jämställdheten i arbetslivet, hur barn har tillgång till sina föräldrar och att ha ett mer jämställt uttag är ju ett av de jämställdhetspolitiska målen, fortsätter Wallin.
Uppdelad föräldraförsäkring har tidvis varit en het politisk potatis i Sverige. Försök av regeringen att införa fler reserverade månader har stoppats av oppositionen.
Tidigare undersökningar har visat att normer och attityder till föräldraledighet påverkar mer än ekonomiska förutsättningar, enligt Wallin. Men också arbetsgivares attityd spelar in, påpekar hon.
Fakta

Föräldrapenningen

Föräldraförsäkringen kan betalas ut i 480 dagar för ett barn. Om det finns två föräldrar får de 240 dagar vardera.

En reserverad månad som den ena föräldern inte kan överföra till den andra infördes 1995, en andra sådan månad infördes 2002 och en tredje började gälla 2016. Syftet var att öka pappornas uttag av föräldraledighet.

Enligt Försäkringskassan hade den första reserverade månaden störst effekt. Pappornas uttag ökade då med i genomsnitt tio dagar under barnets första levnadsår medan den andra och tredje månaden gav i snitt fyra dagar.

Den första månaden, 1995, påverkade mest pappor med låg utbildningsnivå (med som mest avslutad grundskola). Deras uttag ökade då med sexton dagar i snitt, att jämföra med tio dagar för pappor med medhög utbildningsnivå (med som mest avslutad gymnasieutbildning) och nio dagar för högutbildade (med minst avslutad tvåårig universitets- eller högskoleutbildning).

Den andra månaden hade störst effekt på högutbildade pappor, som ökade sitt uttag med åtta dagar, att jämföra med två dagar för medelhögt utbildade och tre dagar för lågutbildade.

Med den tredje månaden var det i stället de medelhögt utbildade som ökat mest, med sju dagar i snitt. De lågutbildade ökade tre dagar och de högutbildade en dag.

Källa: Försäkringskassan

Gå till toppen