Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Striktare abortlagar väcker vrede i USA

”Politikerna har tagit sig in i livmodern”. Abortförespråkande politiker rasar sedan Alabama godkänt USA:s hårdaste abortlag, som i princip totalförbjuder ingreppet. Flera andra delstater har också begränsat aborträtten kraftigt. Abortmotståndare är öppna med att det slutgiltiga målet är att riva upp aborträtten nationellt.

Demonstrationer både för och emot abort i delstaten Georgia i mars.Bild: Alyssa Pointer/AP/TT
Efter mer än fyra timmars intensiv debatt godkände senaten i Alabama beslutet som sänder chockvågor till landets kvinnorättskämpar. Med röstsiffrorna 25-6 sade församlingen ja till en lag som i det närmaste totalförbjuder abort. Undantag görs endast om mammans hälsa är i allvarlig fara eller om fostret har en livshotande missbildning.
Att som läkare utföra abort i Alabama kommer att kunna leda till upp till 99 års fängelse. Modern riskerar däremot inget straff, enligt amerikanska medier.
Delstatens guvernör Kay Ivey väntas skriva under lagen inom några dagar, men den träder i kraft först om ett halvår. Innan dess lär den dock utmanas i domstol av bland andra American Civil Liberties Union, en av USA:s största medborgarrättsgrupper.
Beslutet i Alabama fattades bara en vecka efter att Georgias guvernör skrev under en annan uppmärksammad lag som i medier kallats ”hjärtslagslagen”. Den förbjuder abort om hjärtslag kan påvisas hos embryot, något som ofta är möjligt sex veckor efter befruktning – då många kvinnor ännu inte vet att de är gravida.
– Allt liv har värde, allt liv har betydelse och allt liv är värt att skydda, sade Georgias guvernör Brian Kemp då.
Han fick stöd av sin republikanska partikamrat, delstatsrepresentanten Ed Setzler, som kallade abort för ”en barbarisk procedur”. Utanför delstatsparlamentet protesterade samtidigt ilskna kvinnorättsgrupper som lovade ”en revolution” om USA:s aborträtt stryps.
Liknande ”hjärtslagslagar” har godkänts i Kentucky, Mississippi och Ohio tidigare i år och fler delstater uppges vara på gång. Men i Iowa, North Dakota och Arkansas har federala domare stoppat liknande skrivningar med hänvisning till att de är grundlagsvidriga, rapporterar nyhetskanalen CNN.
Skälet till abortmotståndarnas offensiv är att de vädrar morgonluft efter att president Donald Trump tillsatt två HD-domare. Den mäktiga, nio domare starka Högsta domstolen anses nu ha konservativ majoritet. Det innebär större chanser att riva upp det prejudicerande fallet ”Roe mot Wade” från 1973 som slår fast att fri abort ingår i den grundlagsskyddade rätten till privatliv, resonerar ingreppets motståndare.
Många av dem hoppas att de nya lagarna ska överklagas hela vägen upp i Högsta domstolen. Får de grönt ljus för exempelvis en ”hjärtslagslag” där kan det innebära slutet för ”Roe mot Wade”.
Abortfrågan är hett omdebatterad i USA, där en persons åsikt ofta har koppling till hans eller hennes religiösa tro. Motståndet är starkt i konservativa delstater i södern och mellanvästern medan proceduren försvaras i liberala fästen på öst- och västkusterna.
De senaste åren har frågan, liksom politiken i stort, polariserats: Sedan 2001 har inte mindre än 660 delstatslagar som begränsar eller förbjuder abort införts samtidigt som 33 initiativ som stärker aborträtten godkänts, visar en sammanställning som tidningen The Washington Post gjort.
I Alabama rasar samtidigt organisationer och demokrater mot abortförbudet. Det innebär en ”våldtäkt på hela delstaten”, hävdar den demokratiska senatorn Bobby Singleton enligt nyhetsbyrån Reuters. Hans partikamrat Linda Coleman-Madison kallar Republikanerna för hycklare eftersom de förespråkar en minimal stat samtidigt som de stiftar lagar som inkräktar på privatlivet.
Fakta

Aborträtten i USA

Det finns flera vägledande beslut som reglerar rätten till abort i USA. Mest känt är det som kallas för "Roe mot Wade" från 1973. Det slår fast kvinnors rätt till abort med hänvisning till det 14:e tillägget i den amerikanska konstitutionen som handlar om den grundlagsskyddade rätten till privatliv.

Sedan dess har rätten bekräftats genom flera utslag i Högsta domstolen. 1992 förklarade domstolen flera delstaters abortförbud som konstitutionsvidriga och slog i och med det vakt om rätten till abort för landets kvinnor.

Det senaste året har striden om aborträtten intensifierats. Bara i år har delstaterna Georgia, Kentucky, Mississippi och Ohio infört så kallade hjärtslagslagar som begränsar abort till de första sex veckorna av graviditeten.

I nuläget är 48 procent av amerikanerna för abort och 48 procent emot, enligt en mätning som opinionsinstitutet Gallup gjorde i fjol. På 1990-talet, då Gallup började ställa frågan, sade 51 procent att de var för abort och 40 procent att de var emot.

Gå till toppen