Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: S drar trubbiga EU-vapen. Men i viktig värderingsstrid.

Löfven och Fritzon på onsdagen.Bild: Naina Hel n Jåma/TT
Ett ödesval för värderingarna. Socialdemokraterna beskriver valet till EU-parlamentet just så. I det valmanifest som presenterades på onsdagen hänvisar partiet till en utveckling som går åt fel håll.
"På slutet av 90-talet hade extremhögern ett dussintal representanter i Europaparlamentet. Idag är det över 100", konstateras det inledningsvis.
Nu lovar S att gå hårdare fram i kampen för EU:s demokratiska värderingar. Det är dags att stå upp för demokratin, alla människors lika värde, fria medier och oberoende domstolar, framhåller manifestet.
På goda grunder naturligtvis. I länder som Ungern och Polen har respekten för dessa grundvalar urholkats snabbt och protester från Bryssel har inte lyckats bromsa utvecklingen. Av det skälet efterlyser Socialdemokraterna nu mer resolut agerande och skarpare sanktionsmöjligheter.
"Det ska göra ont att tumma på demokratin", förklarade S-ledaren Stefan Löfven vid en pressträff. När medlemsländer gör det bör EU ta ifrån dem såväl rösträtten som det ekonomiska stödet, resonerar han.
På det principiella planet är det lätt att instämma, men möjligheten att dra in rösträtten finns redan idag. Ändå har det inte blivit aktuellt eftersom åsikterna spretar inom unionen kring vilket utrymme för avvikelser som bör finnas. Och möjligheten att dra in ekonomiskt stöd, som EU-kommissionen fört fram, befinner sig på förslagsstadiet och är omstridd redan där. Tills vidare måste kampen för värderingarna därför föras med andra medel.
Löfven gick också till storms mot konservativa partier som öppnar för att samarbeta med högerextrema krafter.
"Nu sker förflyttningar snabbt", sade han och syftade på utvecklingen i både Sverige och EU.
Några enskilda partier nämnde S-ledaren inte, men det behövdes knappast heller. Huvudmotståndare känns som regel igen på sina angrepp och Sverigedemokraterna är inget undantag. Texten i partiets affischkampanj i Stockholms tunnelbana utgör ett nytt lågvattenmärke i kampanjandet inför EU-valet:
"Det är inte första gången som Sossarna hjälper Tyskland att ta över Europa."
Budskapet blir särskilt magstarkt när det kommer från ett parti med rötterna i nazismen. Till råga på allt riskerar den vulgära tonen att tysta den viktiga debatten om EU:s grad av överstatlighet.
Ofta måste Sverige streta emot när det talas om att flytta mer makt till Bryssel. Men ibland är det tydligt att medlemsländerna behöver ta större, gemensamma tag – till exempel då det gäller migrationspolitiken.
Som Socialdemokraternas toppnamn till EU-parlamentet, Heléne Fritzon, sade i P1-morgon på onsdagen krävs samordning av asylmottagningen inom unionen så att ansvaret för flyktingar blir jämnare fördelat. Att det inte redan finns en sådan ordning förklarade hon med att "vi har regeringar där de högerextrema krafterna styr". Stora bidragsmottagare som Ungern och Polen borde inte få en krona förrän de tar sitt ansvar för EU:s gemensamma flyktingpolitik, menar hon.
Men fullt så enkel är inte frågan. Fler regeringar än Ungerns och Polens motsätter sig tanken på EU-gemensamt ansvar för flyktingars skyddsbehov.
Liksom då det gäller demokratiska värderingar räcker det således inte att förlita sig på sanktioner för att få hela unionen att gå åt rätt håll. Det krävs betydligt mer sofistikerade drag än att dra in rösträtt eller bidrag.
Högextremismen måste bekämpas i Europa. Det handlar om att ta strid för mänskliga rättigheter och demokrati.
Socialdemokraterna gör helt rätt som sätter kampen för värderingarna främst, men dessvärre är striden svårare än partiet vill få den att framstå.
Gå till toppen