Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Skyhögt historiskt och lika högt musikaliskt värde

Staffan Storm hör Peterson-Berger, Atterberg, Lidholm och Lars-Erik Larsson lämna arkivet.

Wilhelm Peterson-Berger.Bild: TT

Wilhelm Peterson-Berger

KLASSISKT. Musikfynd i P.-B:s lönnlåda . (3 CD + bok).

Atterberg, Larsson, Lidholm

Under tonsättarens taktpinne (3 CD + bok).

Skivbolaget Caprice var länge en hörnsten Rikskonserters verksamhet och hade en omfattande produktion av lp- och cd-skivor med i huvudsak svensk musik och svenska artister. Efter organisationens nedläggning har bolaget fört en mer tynande tillvaro, men förutom att förvalta den gamla katalogen har enstaka nyproduktioner gjorts.
De nya unika utgåvor som nu presenteras i serien Collector’s Classics lyfter dock åter Caprice in i musiklivets centrum. Här presenteras en serie rariteter ur den svenska musikens inspelningshistoria från 1900-talets första år till 80-talet. Flera av inspelningarna har endast funnits i enstaka exemplar tidigare, ofta dolda i arkiv, och om de varit kommersiellt tillgängliga så har de sedan länge varit utgångna.
Den ena utgåvan presenterar tre av de mest centrala tonsättarna i svenskt musikliv under 1900-talet när de dirigerar egna verk – Kurt Atterberg, Lars-Erik Larsson och Ingvar Lidholm. Atterbergs samtliga egna inspelningar finns här samlade, och bland annat dirigerar han sin kända prisvinnande sjätte symfoni i en inspelning från oktober 1928 med Berlinfilharmonin – en betydligt raskare tolkning än Thomas Beechams premiärinspelning från London ett par månader tidigare och till och med Toscaninis senare version.
Kurt Atterberg.Bild: Sydsvenskans arkiv
I radioinspelningar från 1938 möter man premiärerna av två av Lars-Erik Larssons mest älskade verk, ”Pastoralsviten”, i form av ursprungsversionen ”Dagens stunder”, och vinjetterna till ”En vintersaga”. Larsson arbetade under några år som dirigent och tonsättare vid Radiotjänst och musiken han komponerade för mediet nådde en publik långt utanför de traditionella konsertsalarna, något som bidrog till musikens stora folkliga genomslag. I ”Dagens stunder” får man som bonus även dikterna som musiken skulle reflektera, lästa med underbart tidstypisk deklamation av de då unga skådespelarna Gunnar Sjöberg och Gun Wållgren.
Lars-Erik Larsson.Bild: Kalle Lind
Parallellt med tonsättarbanan arbetade även Ingvar Lidholm som dirigent. Få inspelningar med honom i denna roll finns bevarade, men bland dem är särskilt hans egna framföranden av körklassikerna ”Laudi” och ”Canto LXXXI” samt orkesterverket ”Greetings from an old world” värdefulla.
Under en cykelsemester på Frösön 1940 besökte Ingvar Lidholm den där bosatte åldrade tonsättaren Wilhelm Peterson-Berger och visade honom några av sina första kompositioner.
Ett sett i efterhand både ett unikt och något oväntat möte mellan två helt väsensskilda generationer tonsättare. Den legendariskt hårdföre kritikern Peterson-Berger, som står i centrum för den andra Caprice-utgåvan, ska dock har uttryckt sig positivt om Lidholms alster.
Peterson-Berger är ofta en frustrerande upplevelse att ta sig an som lyssnare. Hans musik växlar snabbt mellan otroligt originella idéer och det triviala. I detta fall möter man dock tonsättaren från hans bästa sida med två akter ur den tidigare klassiska men numera bortglömda operan ”Arnljot” i inspelningar gjorda i samband med hans 75-årsdag 1942. Producenten Carl-Gunnar Åhlén har även letat fram unika inspelningar av Peterson-Bergers sånger, den tidigaste gjord 1904, och från hans verksamhet som dirigent och pianist. I den egenskapen framträder han både som improvisatör samt i ett par fragment ur ”Frösöblomster”, tagna från en dokumentärfilm gjord en kort tid före hans bortgång.
Åhlén har också försett de båda cd-utgåvorna med utförliga texthäften fyllda med värdefull dokumentation som sätter tonsättarna och inspelningarna i sina historiska sammanhang.
Ska någon negativ synpunkt riktas mot de båda produktionerna, så är det att av rädsla för brus och knaster på de gamla inspelningarna har revoveringen av ljudet ibland varit väl hårdhänt på bekostnad av de högre frekvenserna. Men att allmänt tillgängliggöra dessa värdefulla inspelningar av svensk 1900-talsmusik, både för deras historiska betydelse men också höga musikaliska värde, är en sådan välgärning att den egentligen undandrar sig all betygssättning – det kan i alla fall inte bli mindre än högsta betyg.
Ingvar Lidholm.Bild: Creative Commons
Gå till toppen