Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Landskrona

Nytt minimuseum fångar Ålabodarnas själ

Ålabodarna som de minns det är borta. Nu vill de berätta hamnens historia — innan det är för sent.

Inger Engström bredvid sin pappa Bror Perssons stenegarn. Som kvinna har hon knappt fått komma i närheten av det, ”det var inget fruntimmersgöra”.Bild: Magnus Arvidsson
Det är bråttom.
Den tanken har varit i bakgrunden då man de senaste två åren jobbet med att bygga Hamnens museum i Ålabodarna.
Vad betyder hamnen för Ålabodarna?
– Allt. Museet är en dokumentation av livet här, över det liv som är försvunnet, säger Inger Engström.
– Ålabodarna är helt förändrat. Det fanns skola, affär, lokaltrafik och kafé — inget är kvar, säger Åke Mineur.
De är ålabodare fyra respektive fem generationer tillbaka.
– Inger och Åke är bland de sista som kommer ihåg något av det här livet. För mig känns det fantastiskt att kunna få visa upp det här, säger Andreas Richter, ordförande i Ålabodarnas hamn AB.
Inger Engström fick idén efter att ha sett ett liknande museum i Bohuslän i början på 2000-talet.
Hon är en av de fyra fem personer som gjort själva utställningen, bland annat genom att plöja igenom bolagsordningar och annat gammalt material från hamnbolaget, grundat 1888.
Inger Engström framhåller att greve Posse fick kung Oscar II att skjuta till pengar och även inviga hamnen.
Men sedan är det fiskare som har byggt upp hamnen med sina dagsverken — ett sätt för dem att bli fullständiga delägare i hamnbolaget. Aktierna har gått i arv, och idag finns uppskattningsvis 200 ägare.
Calle Sundewall, bibliotekarie i Glumslöv, har också varit inblandad i utställningen. Till exempel kommer hans artiklar om Ålabodarna ur tidskriften Folk och bygd att finnas tillgängliga på museet.
Museet berättar om ett en gång brusande samhälle byggt av sjönäringar, största byn i trakten — även om tingshus, kyrka och gästgiveri låg i Glumslöv.
Förutom att Ålabodarna var en av Skånes största fiskehamnar har sjöfrakten varit viktig, för arbetstillfällen och intäkter till hamnen. Betor skeppades ut i stor omfattning, och Säby sockerbruk var delägare. Tegel från bruken Strandnäs och Örenäs transporterades på Ålabodsbåtar.
När Andreas Richter flyttade till byn som tioåring minns han att det ännu var en fiskehamn. Idag handlar det mest om fritidsbåtar. Han uppger att det idag bara finns två fiskebåtar och tre yrkesfiskare kvar.
”Ålabodarna är helt förändrat. Det fanns skola, affär, lokaltrafik och kafé — inget är kvar”, säger Åke Mineur, ålabodare i femte generationen.Bild: Magnus Arvidsson
Åke Mineur har delvis levt på fisket, även om snickeriet varit hans huvudsakliga yrke, vilket han kunnat praktisera i museibygget.
Inger Engström har däremot inte jobbat på sjön. Det gjorde hennes far, farfar, farfarsfar och farbröder.
– Jag har aldrig satt ett garn, det var inget fruntimmersgöra. Det fanns en del vidskeplighet. Jag fick inte hoppa över ett garn heller, då måste jag hoppa tillbaka, säger hon.
– Det fanns de som vände tillbaka om de träffade en viss kvinna på väg ut till sjöss, för då skulle de inte få något. Det var olika kvinnor för olika fiskare, säger Åke Mineur.
Efter ett par år med en hel del frivilligt arbete — men inga bidrag — står nu museet färdigt.
Områdesbestämmelserna har begränsat storleken till 24 kvadratmeter. Därför är Andreas Richter lite orolig för om alla intresserade ska få plats på invigningen 2 juni.
Museet riktar sig inte bara till aktieägarna.
– Det är också för gamla ålabodare som kommer tillbaka. Och för de nya som flyttar in — de måste förstå historien. Kanske blir det ett sätt att hålla ihop byn, säger Andreas Richter.
Museet kommer att ha gratis entré med möjlighet att lägga ett bidrag. Det kommer att vara öppet för allmänheten då och då – men ännu inte bestämt hur och när.
”Inger och Åke är bland de sista som kommer ihåg något av det här livet”, säger Andreas Richter, ordförande i Ålabodarnas hamn AB, mellan Åke Mineur och Inger Engström.Bild: Magnus Arvidsson
Gå till toppen