Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Heidi Avellan

Heidi Avellan: EU mellan Greta och de gula västarna.

Priset på bensin är högt. Priset för bensinupproren kan bli högre: mer högerpopulism. EU balanserar mellan klimataktivism och gula västar.

Greta Thunberg påverkar också EU-valet.Bild: Wiktor Nummelin / TT
Det började med bensinpriset. Missnöjda franska bilister tog på sig reflexvästen och gick ut på gatorna, de blev många, det blev en rörelse som inte skyr våld och som får makten i Frankrike att bäva. Sedan länge gäller protesterna mer än dyr bensin. Det handlar om makten över samtiden och framtiden.
Revolutionen 2.0 bär gul väst.
I Skåne kostar en liter bensin idag 16,59 kronor. Och den förnumstiga kommentaren att det inte är dyrare att köra bil idag än för trettio år sedan – med tanke på inflation och teknisk utveckling – provocerar många. Det är nu pengarna rinner iväg. Det är nu det kostar en tusenlapp att fylla upp tanken och många kan helt enkelt inte låta bli att göra det.
När Janne Berglund från Borås i april noterade att bensinpriset hade sprängt 16-kronorsgränsen startade han Facebookgruppen Bensinupproret 2.0 som redan samlat nästan 640 000 anhängare. Kravet är sänkt skatt på bensin och diesel.
Knappast klimatvänligt. Men på riktigt.
Innerstadsbor med känsligt klimatsamvete skulle skämmas för att pysa ut sin frustration vid bensinpumpen. Men så är bilen också lyx för den som kan ta bussen. I Malmö, i Helsingborg, i Lund.
Några mil bort är världen, vardagen och verkligheten en annan. Där skojar ingen om att ”lämna högaffeln hemma och sluta tjura”. Bensinupproret samlar dem som drabbas. Byggarbetare, sjuksystrar, förskollärare. Verklighetens folk. Vanliga människor som lever sin vardag en bra bit ifrån pågatåg och bussar och inte har jobbet på cykelavstånd.
För dem spelar det ingen roll att den svaga kronan och den dyra oljan gör bensinen dyr. Inte i första hand klimatåtgärderna. Inte det där som måste göras för att det är sent på jorden – och de riktigt viktiga åtgärderna för att rädda klimatet inte är på plats.
Beslutsfattarna måste lyssna och försöka hitta sätt att dämpa effekterna.
Av rättviseskäl, men också för att radikaliseringen ligger på lur. Oron för den egna plånboken växer lätt till förakt för dem som bestämmer – vissa i Bensinupproret 2.0 menar att de ska ”göra som fransoserna”. Ambitionen är att rörelsen ska förbli fredlig, men den här sortens grupper kan locka högerpopulister på jakt efter nya sympatisörer. En alternativ höger som inte vill ha klimatåtgärder.
Under vintern och våren har klimatskeptiker hånat Greta Thunberg, påpekat att hon bara är ett barn och inte en vetenskapsman. De försöker förminska henne och vifta bort hennes krav. Medan klimataktivismen fortsatt växa, medan unga i land efter land under fredagen åter samlades till stora protester.
Beslutsfattarna tvingas ta Greta Thunberg på allvar, inte bara ställa sig intill henne för att ta en selfie, utan komma med skarpa åtgärder. Nu. Det är inte skolungdomarna som ska ge svaren.
Vissa klimatskeptiker tror på riktigt att den klara forskarmajoritet som pekar på klimatförändringarna och kopplingen till den snabbt ökande halten av växthusgas i atmosfären har fel. Långt fler och mer högljudda verkar ifrågasättarna ändå vara långt ute på den politiska högerkanten – av taktiska skäl.
Chalmersforskaren Martin Hultman, som nu samlar världens främsta forskare kring frågan varför klimatvetenskapen inte tas på allvar, pekar på att många högernationalistiska partier har klimatförnekelse som en av sina viktigaste frågor. Bland dem Sverigedemokraterna.
Högerpopulisterna är på frammarsch i hela EU. De högernationella partierna i flera länder spås en brakseger i det pågående parlamentsvalet, men de vill växa ännu mer.
De vet hur smart det är att hoppa på en redan existerande rörelse och sedan knuffa den i önskad riktning. Det är ett av många skäl att ta ett växande missnöje mot klimatomställningarna på stort allvar:
Ett bensinuppror med eller utan gula västar är perfekt för dem som vill undergräva förtroendet i ett samhälle, för dem som inte vill ha någon europeisk union och nu är fast beslutna att rasera den inifrån. Och som gärna samlar röster hos alla missbelåtna, alla som tycker att eliten lever långt från deras vardag och förtjänar en spark på smalbenet.
Väljarna behöver hålla i minnet att en röst på högerpopulister inte är en röst mot eliten. Det är i första hand en röst för högerpopulism. En fara för både klimatet och demokratin.
EU kan vara den tyngsta aktören när det gäller att rädda framtiden. Klimatet är inte bara svenska väljares viktigaste fråga i valet.
Det är bråttom nu. Samtidigt måste klimatarbetet vara rättvist, så att inte de med minst resurser kommer i kläm mest. För då kommer det här aldrig att lyckas.
Konfliktlinjerna i politiken är så tydliga.
Det handlar inte bara om dem som har och dem som inte har, om rika och fattiga, om män och kvinnor. Det handlar om centrum och periferi. Stad och land. ”Folket” och ”eliten”.
Bensinupproren kan växa. När missnöjet börjar formuleras finns där så mycket mer – precis som det visat sig i Frankrike. Beslutsfattarna måste ta det på allvar. Inte låta det styra bort från en grönare väg, men se och parera konsekvenserna för vanligt folks vardag.
Nu väljer Europa väg. Det måste vara en väg för klimatarbetet och för den demokratiska utvecklingen. För framtiden.
Gå till toppen