Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Det blir inte bättre med tiden när det gäller jämställdheten inom forskarvärlden.”

Vi behöver ta itu med både problemet att pojkar halkar efter i skolan och jämställdhetsfrågorna – och titta på hur de hänger ihop.
Det skriver Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet.

Doktorspromotion vid Malmö universitet. Kvinnorna börjar halka efter i den akademiska karriären när de har doktorerat, skriver Kerstin Tham.Bild: Patrick Persson
Per-Axel Janzon har tyvärr fel när han hävdar att det kommer att bli bättre med tiden när det gäller jämställdheten inom forskarvärlden (Aktuella frågor 22/5).
Så enkelt är det inte. Kvinnor blir inte professorer trots att en stor andel av landets högskolestudenter på olika nivåer är kvinnor. Skillnaden är densamma sedan länge.
Det visar den statliga utredningen Svart på vitt – om jämställdhet (SOU 2011:1).
Kvinnorna börjar halka efter i den akademiska karriären när de har doktorerat. Det är inte något som kommer att förändras per automatik när nästa generations universitetslärare tar över. Fakta i Högskoleverkets rapport Dold diskriminering på akademiska arenor understryker detta.
För att en förändring ska ske krävs aktiva åtgärder.
Vad beror den bristande jämlikheten på? En av flera förklaringar går att finna i den forskning som belyser fenomenet implicit gender bias in academia, som visar att i den akademiska kulturen finns omedvetna normer och värderingar som medför en fördel för män i samband med rekryteringsprocesser och fördelning av forskningsmedel. Två skrifter som tar upp detta är Om miljardsatsning på starka forskningsmiljöer och Gender challenges in research funding and research funding organisations.
Det pågår en aktiv diskussion inom den svenska utbildningssektorn när det gäller den bristande jämlikheten inom det egna området och hur till exempel de statliga forskningsråden kan arbeta förebyggande i dessa frågor. Tyvärr ser det ännu sämre ut i andra länder i Europa och det är därför viktigt att universitetslärare i Sverige engagerar sig internationellt för att öka jämställdheten inom den akademiska världen i Europa och på annat håll.
Per-Axel Janzon lyfter fram en viktig fråga om varför pojkar halkar efter i utbildningssystemet. Det är bekymmersamt och något Malmö universitet aktivt verkar för att förändra.
Universitetet har en mycket stor lärarutbildning och därmed ansvar för att utbilda förskolelärare och lärare som har de kunskaper och redskap som behövs för att förebygga att pojkar halkar efter och att främja breddad rekrytering i högskolan och annan mer yrkesinriktad utbildning. Här tar universitetet sitt samhällsansvar tillsammans med förskolor och skolor inom regionen.
Per- Axel Janzon har rätt i att det finns fler manliga studenter inom teknik och naturvetenskap. En stor andel av de pengar till forskning som kommer från externa finansiärer fördelas just till dessa ämnesområden. Det är en annan trolig orsak till att färre kvinnor blir professorer, enligt forskningsöversikten Fördelning eller Förfördelning.
Malmö universitet har en stor andel utbildningar inom kvinnodominerade ämnesområden som utbildningsvetenskap, hälsovetenskap och samhällsvetenskap och det är en förklaring till att cirka två tredjedelar av studenterna och universitetslärarna är kvinnor. Anslagen till forskning inom dessa områden är tyvärr minimal, något som kan vara en annan förklaring till att andelen kvinnliga professorer ökar så långsamt.
Det behövs mer forskning om varför pojkarna hamnar efter i skolan och vilka åtgärder som behöver sättas in för att bryta denna utveckling. Men anslagen till forskning inom utbildningsvetenskap är mycket begränsade. Det är också ett kvinnodominerat ämnesområde.
Per-Axel Janzon föreslår att jag ska ägna lite mer tankemöda åt problemet att pojkar halkar efter i skolan istället för jämställdhetsfrågorna. Som jag ser det behöver vi ta itu med båda och titta på hur de hänger ihop. Det ena utesluter inte det andra. Och Malmö universitet arbetar med dem eftersom det är ett universitet som tar ett stort samhällsansvar inom utbildning och forskning.

Kerstin Tham

Kerstin Tham är rektor vid Malmö universitet och professor i arbetsterapi.
Gå till toppen