Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Toppledare ska hittas till midsommar

Tyskland trycker på för Manfred Weber. Andra talar om Margrethe Vestager – eller någon med ”exekutiv erfarenhet”. EU-basen Donald Tusk får nu försöka hitta en medelväg i dragkampen om nya toppjobb i Bryssel.

Statsminister Stefan Löfven (S) pratar med journalister i samband med tisdagens EU-toppmöte.Bild: Wiktor Nummelin/TT
Snart 65-årige Jean-Claude Juncker har suttit som ordförande i EU-kommissionen sedan EU-valet 2014, men inväntar nu sin pensionering.
Ersättaren ska tas fram via en trestegsraket. Första delen var i söndags då valet hölls till EU-parlamentet. Det följs nu av att de 28 EU-ländernas stats- och regeringschefer ska enas om att föreslå ett namn i stället för Juncker – varpå allt avslutas med en omröstning i EU-parlamentet, sannolikt i mitten av juli.
Vem det blir är dock oklart – inte minst eftersom många ledare undviker att tala namn.
– Vi har inte diskuterat namn över huvud taget, säger statsminister Stefan Löfven (S) efter tisdagens extrainsatta toppmötesmiddag i Bryssel.
Det som i stället sagts är att många pusselbitar behöver hamna på plats när det gäller toppjobben i EU, där även platsen som rådsordförande, utrikeschef och talman i EU-parlamentet räknas in. Även en ny centralbankschef för ECB ska senare utses, där dock processen ligger lite vid sidan om.
– Det var bra diskussioner. Det är en väldigt stark samstämmighet om de här kriterierna vi sätter upp, med både jämställdhet, geografisk balans och små och stora stater och så vidare. Alla är också på det klara med att det kanske inte är lätt att uppfylla alla kriterier, men det är så vi ska se helheten, säger Löfven.
Permanente rådsordföranden Tusk – som själv är en av de som ska ersättas – får nu i uppdrag att hitta bra alternativ i diskussioner med medlemsländerna och EU-parlamentet.
– Vi ska försöka komma till beslut i juni, säger Löfven.
Nästa EU-toppmöte hålls vid midsommar, den 20–21 juni.
EU-parlamentets företrädare och de olika partigrupperna trycker hårt på att det så kallade toppkandidatssystemet fortsatt ska gälla och att stats- och regeringscheferna måste välja någon av de kandidater som utsetts på förhand av partigrupperna.
I så fall handlar det i huvudsak om tyske Manfred Weber för kristdemokratiskt konservativa EPP, nederländske Frans Timmermans för socialdemokratiska S&D eller danska Margrethe Vestager för liberala Alde.
Weber själv är dock försiktig i sina uttalanden.
– Jag har haft äran att tala för EPP:s räkning under kampanjen och nu är det dags för beslutsprocessen i rådet (toppmötet). EPP är redo för alla nödvändiga kompromisser. Vi är redo att tala med alla, säger bayraren på en presskonferens i Bryssel.
Weber får emellertid tydligt stöd från sin förbundskansler Angela Merkel.
– Vi står fast vid vår kandidat. Andra står fast vid deras, konstaterar hon på väg ut från mötet.
Frankrikes president Emmanuel Macron är tydligt skeptisk till Weber. Många av de liberala ledarna talar samtidigt gärna om danska Vestager.
Tillsättningsmatematiken är inte enkel. Det gäller att hitta balans mellan olika områden och politiska sidor. Jämställdheten betonas av många vid de fyra poster som det gäller i första hand.
– Det fanns en väldigt tydlig majoritet vid bordet. Könsbalans betyder minst två kvinnor. Om det är möjligt får vi se, men det är åtminstone min plan, säger Donald Tusk på sin presskonferens.
Många betonar samtidigt vikten av ”exekutiv erfarenhet” – att de blivande topposterna besätts av personer som har erfarenhet från exempelvis regerings- eller kommissionsarbete. Det gör att tyske EPP-kandidaten Manfred Weber kan få det svårt att bli mycket mer än talman i EU-parlamentet, med tanke på att han endast varit verksam där och aldrig ens suttit i en regering.
– Det är klart att det kommer att krävas någon form av erfarenhet, att man haft ledningsposition och så där. Det ska man nog utgå ifrån, säger Löfven – som inte vill diskutera vilka namn Sverige kommer att föra fram i de samtal med Tusk som nu väntar.
– Det ska vi ta senare, säger statsministern i Bryssel.
Fakta

EU-kommissionens ordförande sedan 1977

Följande personer – alla män med tidigare ministererfarenhet – har varit ordförande i EU-kommissionen under de senaste 40 åren:

1977-81: Roy Jenkins, Storbritannien (tidigare flyg-, finans- och inrikesminister)

1981-85: Gaston Thorn, Luxemburg (premiärminister 1974-79)

1985-95: Jacques Delors, Frankrike (tidigare finansminister)

1995-99: Jacques Santer, Luxemburg (premiärminister 1984-95)

1999-2004: Romano Prodi, Italien (premiärminister 1996-98 och 2006-08)

2004-14: José Manuel Barroso, Portugal (premiärminister 2002-04)

2014-: Jean-Claude Juncker, Luxemburg (premiärminister 1995-2013)

Fotnot: Sedan Santer tvingats avgå i en förtroendeomröstning leddes kommissionen under sommaren 1999 av den spanske kommissionären Manuel Marín.

Fakta

Så säger fördraget

Artikel 17.7 i Lissabonfördraget:

"Med hänsyn till valen till Europaparlamentet och efter lämpligt samråd ska Europeiska rådet (alltså EU-ledarna) med kvalificerad majoritet föreslå Europaparlamentet en kandidat till befattningen som kommissionens ordförande. Denna kandidat ska väljas av Europaparlamentet med en majoritet av dess ledamöter.

Om denna kandidat inte får en majoritet, ska Europeiska rådet med kvalificerad majoritet inom en månad föreslå en ny kandidat som ska väljas av Europaparlamentet i enlighet med samma förfarande."

I fördraget står inget om att partigrupperna i EU-parlamentet ska utse egna kandidater till posten som kommissionsordförande. Inte heller att det är någon av dem som EU-ledarna ska utse.

Källa: Lissabonfördraget (TT)

Fakta

Toppjobben i EU

Här är de fem tyngsta EU-posterna som ska tillsättas efter EU-valet:

* EU-kommissionens ordförande (just nu Jean-Claude Juncker, konservativ från Luxemburg). Föreslås av stats- och regeringscheferna, med hänsyn till resultatet i EU-valet. Godkänns formellt av EU-parlamentet, troligen i mitten av juli. Tillträder tidigast den 1 november.

* EU:s permanente rådsordförande (Donald Tusk, konservativ från Polen). Utses på egen hand av stats- och regeringscheferna. Tillträder troligen den 1 december.

* EU:s utrikeschef (Federica Mogherini, socialdemokrat från Italien). Föreslås av stats- och regeringscheferna i samråd med nya kommissionsordföranden. Godkänns formellt tillsammans med alla övriga kommissionärer av EU-parlamentet.

* EU-parlamentets talman (Antonio Tajani, konservativ från Italien). Väljs internt av EU-parlamentet i början av juli.

* Chef för Europeiska centralbanken, ECB (Mario Draghi, oberoende från Italien). Utses av stats- och regeringscheferna för åtta år i taget. Draghis mandat går ut den 31 oktober.

Gå till toppen