Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Siffrorna tyder på att kvinnor inte behandlas orättvist när det gäller befordran.”

Självfallet måste man ta hänsyn till den grupp professorerna rekryteras ur och hur den förändras över tid. Det skriver de tre forskarna Mats Alvesson, Andreas Jansson och Kristina Sundquist.

Professorsinstallation vid Lunds universitet 2017.Bild: Sandra Henningsson
Malmö universitets rektor Kerstin Tham framhåller att andelen kvinnliga professorer endast utgör cirka 30 procent av professorskåren i Sverige. Hon hävdar att ”akademiska miljöer [är] djupt ojämställda” och att ”de män som finns i den akademiska världen [måste] släppa in kvinnor i strategiska nätverk och inte hålla varandra om ryggen” (Aktuella frågor 13/5).
Journalisten Per-Axel Janzon anser istället att den låga och minskande andelen manliga studenter är det största (o)jämställdhetsproblemet (Aktuella frågor 22/5).
Liksom Kerstin Tham menar många att studentandelen om 60 procent kvinnor och knappa 30 procent kvinnor med professorstitel visar på bristande jämlikhet. Men till och med i vår ytbejakande och reflektionsbefriade tid borde det stå klart att eftersom dagens professorer inte rekryteras bland dagens studenter är det grovt missvisande att jämföra dessa siffror rakt av. Självfallet måste man ta hänsyn till den grupp professorerna rekryteras ur och hur den förändras över tid.
Andelen kvinnliga doktorsexaminerade vid Lunds universitet har gått från 7 procent år 1968 till 61 procent år 2018. De som idag är professorer i Sverige doktorerade i genomsnitt för 25 år sedan. Enligt SCB var, i genomsnitt, andelen kvinnliga doktorsexaminerade under 1990-talet cirka 30 procent.
I många ämnen har kvinnliga professorer och docenter sämre vetenskaplig meritering än manliga motsvarigheter. En studie av Socialstyrelsen 2010 av sex ämnen visade att män i genomsnitt hade fler publikationer i vetenskapliga tidskrifter (19,2) än kvinnor (11,6). Män var också oftare citerade under tioårsperioden (198) än kvinnor (109). En översikt när det gäller statsvetenskap visade att de kvinnliga professorerna, i genomsnitt, mer sällan var citerade i vetenskapliga tidskrifter, massmedier och riksdagsprotokoll. Givetvis säger det inte allt om akademisk skicklighet, men siffrorna tyder på att kvinnor inte behandlas orättvist när det gäller befordran. Snarare kanske de gynnas av en stark önskan hos universitetsledningar att uppnå förbättrad statistisk jämställdhet.

Mats Alvesson

professor vid Företagsekonomiska institutionen på Lunds universitet

Andreas Jansson

doktorand vid Företagsekonomiska institutionen på Lunds universitet

Kristina Sundquist

professor i primärvårdsforskning vid Lunds universitet
Läs också ”Det blir inte bättre med tiden när det gäller jämställdheten inom forskarvärlden.”
Läs också ”Ojämlikheten inom universitetsvärlden är oacceptabel.”
Läs också Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen