Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Läkemedelsjätte granskas för roll i opioidkris

Kan läkemedelsbolag hållas ansvariga för den förödande epidemi av opioidberoende som de senaste åren härjat USA? Frågan prövas i en historisk rättegång som dragit i gång i delstaten Oklahoma.

Opioidepidemin engagerar i USA. Här demonstrerar föräldrar som förlorat sina barn i opioidöverdoser i delstaten Massachusetts. Arkivbild.Bild: Josh Reynolds/AP/TT
Det är Mike Hunter, chef för delstatens juridiska myndighet, som stämt läkemedelsjätten Johnson & Johnson. Tillsammans med sina medarbetare hävdar han att bolaget agerat som en drogboss, vållat besvär för allmänheten, kostat delstaten miljarder dollar samt förstört tusentals människors liv.
– Vi är övertygade om att det blir en framgångsrik process, säger Hunter enligt nyhetskanalen CNN.
Under rättegångens första dag uppgav han att 4 653 personer i Oklahoma avlidit av oavsiktliga överdoser med receptbelagda opioider mellan 2007 och 2017.
Rättegången är den första i sitt slag – men tusentals liknande stämningar är på gång i de flesta av USA:s delstater och ursprungsbefolkningsområden.
Åtalet i Oklahoma innefattade ursprungligen även läkemedelsbolagen Teva och Purdue Pharma, men båda har gjort miljardförlikningar med delstaten. Purdue Pharma tillverkar Oxycontin, ett smärtstillande läkemedel som innehåller opioider och som anses ha spelat en central roll i den pågående beroendeepidemin.
Företagen anklagas för att ha tonat ned risken att bli beroende av deras läkemedel, medan fördelarna ska ha överdrivits i marknadsföring gentemot receptförskrivande läkare, rapporterar public servicekanalen NPR. Alla nekar till brott.
I ett USA där människor vant sig vid rapporter om att offer för överdoser hittats blåa och livlösa på toaletter och i gränder får den tv-sända rättegången enorm uppmärksamhet.
– Det här fallet är prejudicerande, konstaterar Rickard Ausness, professor i juridik vid University of Kentucky, för NPR.
Men det är också komplext och fullt av utmaningar, inte minst när det gäller bevisbördan. En tungt vägande faktor är att opioider, till skillnad från exempelvis tobak, har ett ”riktigt” medicinskt syfte. Ausness, understryker att produktionen och försäljningen är myndighetsreglerad och att det i grunden inte är fel att framställa opioider.
– Det här fallet handlar inte om ett läge där produkten är defekt på något sätt.
USA:s president Donald Trump utlyste hösten 2017 katastroftillstånd med anledning av opioidkrisen. Samma år beräknas 47 600 människor ha dött till följd av opioidöverdoser i USA, enligt statistik från sjukvårdsmyndigheten US Centers for disease control and prevention (CDC).
Experter har för TT beskrivit den pågående beroendeepidemin som den största och mest omfattande någonsin i landet. Den anses ha sina rötter på 1980-talet, då starka värktabletter började spridas. I vetenskapliga tidsskrifter argumenterades för ett samhälle där människor var smärtfria, men utan att eventuell beroendeproblematik lyftes. Recept för årslånga bruk skrevs ut för exempelvis ryggvärk, till skillnad från tidigare då opioider – ofta i form av morfin – använts mer selektivt.
Amerikaner åt de beroendeframkallade tabletterna, utvecklade tolerans och ökade sina doser. Och om deras läkare vägrade att förnya recepten sökte de sig till svarta marknaden. På 1990- och 2000-talen började människor så dö i tusentals i överdoser av främst morfintabletter, heroin eller dess kraftfulla syntetiska kusin fentanyl.
Rättad: I en tidigare version av texten uppgavs fel samlingsnamn för drogen.
Fakta

Bakgrund: Opioidkrisen i USA

USA:s hälsomyndighet Health and Human Services har slagit fast att USA härjas av en opioidepidemi utan motstycke. De senaste åren har fler människor dött i överdoser än någonsin tidigare; 2016 förlorades 53 000 liv till opioiderna, året efter 47 600.

Antalet människor som årligen dör i opioidöverdoser – inklusive smärtstillande medicin – har nästan sjufaldigats sedan 1999. Totalt har över 250 000 människor dött i sådana överdoser.

Cirka 80 procent av dem som dör i opioidkriser är vita. 10 procent är svarta och 10 procent är spansktalande så kallade hispanics.

En vanlig dag i USA tas över 650 000 recept på opioider (oftast värktabletter) ut på landets apotek. Samtidigt prövar 580 människor heroin och över 90 dör av en opioidöverdos. Statistik visar att fyra av fem av dagens opioidmissbrukare har börjat med värktabletter. Sjukvården har dock blivit mer medveten och receptförskrivningarna av opioider har minskat med en femtedel sedan 2012.

Rättsliga processer mot ett antal läkemedelsbolag, som anklagas för att ha bidragit till epidemin, pågår.

Källor: Hhs.gov, cdc.gov, National Institute on Drug Abuse, Council on foreign relations med flera

Fakta

Opioider

Opioider – som bland annat finns i heroin, morfin och kodein – kommer från råopium som utvinns ur växten opiumvallmo. Dess smärtstillande och berusande egenskaper har används under flera tusen år och används fortfarande under kontrollerade former som smärtstillande läkemedel i sjukvården.

I praktiken påverkar opioiderna kroppens centrala nervsystem. Den omedelbara effekten är starka känslor av vällust samt att hunger, smärta och sexuell lust kan försvinna. Opioiderna är beroendeframkallande eftersom de ger ett kraftigt rus och kroppen snabbt utvecklar tolerans emot dem. Abstinenssymptomen är svåra. För stora doser kan leda till andningsstillestånd och död.

Källa: Beroendecentrum, Medibas med flera

Gå till toppen