Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Mats Skogkär: Trump är inte en vän att förlita sig på.

USA:s president Donald Trump inspekterar hedersgardet under välkomstceremonin i Buckingham Palace trädgård.Bild: Toby Melville
Motiven må skilja sig åt, likaså de metoder de är redo att tillgripa, men på åtminstone ett område har Donald Trump och Vladimir Putin en gemensam agenda: såväl den amerikanske som den ryske presidenten ser gärna EU splittras.
För Trump, som på måndagen anlände till Storbritannien på statsbesök, är EU en konkurrent på handelsområdet, en "fiende", om än av annat slag än Kina och Ryssland.
Det är därför föga överraskande att Trump tycks älska brexit och inte kan se britterna lämna EU fort nog.
Storbritannien borde satsa på att krascha sig ur EU, utan avtal, och vägra betala de 45 miljarder euro i "skilsmässoavtal" som parterna enats om under förhandlingarna, tipsar Trump.
Hans favorit till ny premiärminister och ordförande för konservativa Tories är den tongivande brexitören Boris Johnson, som uttalat att Storbritannien ska lämna EU, med eller utan avtal.
"Jag tror att han skulle vara utomordentlig."
Bland övriga goda råd till britterna som Trump så generöst strött omkring sig inför besöket finns att låta den EU-hatande Nigel Farage, ledare för Brexitpartiet, förhandla om utträdet.
"Tänk så bra det skulle gå för dem [britterna] om de gjorde det."
Trump har också lovat att göra sitt yttersta för att säkra Storbritannien ett fördelaktigt frihandelsavtal med USA så fort utträdet är avklarat. Trump beskriver sig själv som "den överlägset viktigaste allierade Storbritannien har". Frågan är om det ska tas som ett hot eller som ett löfte.
Ur Trumps perspektiv innebär brexit en dubbel vinst. "Fienden" i form av EU försvagas när ett av unionens folkrikaste och ekonomiskt mest dynamiska länder lämnar. Och på egen hand har britterna inte mycket att sätta emot om Trumps uttalade välvilja plötsligt skulle bytas i dess motsats.
För ensam är inte stark.
Brexit var ett misstag av gigantiska proportioner. Och frågan är om någon förklarat varför lika effektivt som förre Labourledaren och premiärministern Tony Blair i en färsk intervju.
Om ett land som Storbritannien vill ha något att säga till om i dagens värld och bevaka sina egna intressen så är det beroende av starka allianser, konstaterar Blair. Och Storbritannien har i dag två starka allianser, den med USA och den med EU. Den sistnämnda ska britterna nu lämna.
"Hur i hela fridens namn kan någon tro att det är en fördel att ge upp den relationen?"
EU utgör världens största politiska union, är världens största ekonomi. Endast som en del av detta samarbetsprojekt kan medelstora länder som Storbritannien – för att inte tala om små länder som Sverige – få något att säga till om, idag och i framtiden, när giganter som USA, Kina och Indien gör sig breda.
"I den här världen, om inte vi medelstora länder håller ihop, så kommer jättarna att sätta sig på oss. Jag menar, så ser verkligheten ut", konstaterar Blair.
Att vara med i EU är inte att lämna ifrån sig kontrollen. Det är det enda realistiska sättet för Europas länder att ta kontroll över sitt eget öde.
Gå till toppen