Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Läsartext: Industrihampan har en roll att spela som alternativ i en klimatomställning

Helena Wellberger tar många exempel på situationer där hon menar att hampa kunde ersätta andra material.Bild: Ted S. Warren
Industrihampa och marijuana artbestämdes av Carl von Linne 1753 tillhörande samma växtfamilj, cannabis. Marijuana innehåller det narkotiska ämnet THC vilket hampa inte gör. Istället har hampan i tusentals år gett oss material till papper, kläder, rep med mera. När beredningsmaskiner i början av 1900-talet utvecklades mot en effektivare hantering av den drygt 4 m höga och fiberstarka växten såg framtiden ljus ut för hampan. Rudolf Diesel hade plantbaserade oljor i tankarna när han uppfann explosionsmotorn 1897 och samtida Henry Ford gick 1941 steget längre med visionen om att ”låta automobiler växa ur jorden” när han visade upp T-Forden med en kaross av bland annat hampa.
Där kunde historien ha fortsatt med en blomstrande utveckling för hampan men den slutade tvärt med USA:s krig mot narkotika 1937 med Marijuana Tax Act som omöjliggjorde all odling av cannabis. Trots att marijuana är svårodlad, har fördomar och politiska kampanjer försvårat odling av hampa långt utanför USA:s gränser. När EU åter gjorde det lagligt tolkade bonden Ulf Hammar i Skottorp det som grönt ljus och sådde sin första hampaskörd 2001. Läkemedelsverket använde sig av narkotikalagen och polisen beslagtog flera gånger Ulf Hammars skörd. EU-domstolen tvingade 2003 fram en svensk legalisering av industrihampa när de fastställde att den inte är narkotika.
Efter år av motstånd har ambitiösa klimatmål gett hopp till svenska hampaodlare, då hampan är en kraftfull kugge i FN:s cirkel av hållbarhetsmål. Efter cirka fyra månader är den klar för skörd, med rötter flera meter under jorden har de gett näring, mikroorganismer och motverkar erosion. Hampan absorberar mer koldioxid än många andra grödor och allt av växten kan användas. Samma skörd kan ge fiber till byggmaterial, biofiberkompositer och näringsrik mat till människa och djur.
Det var 30 år sedan Sverige antog det första klimatmålet men koldioxid från Sveriges tre största utsläppare, stål, cement och olja, fortsätter stiga. De får inleda listan på vad hampa kan ersätta:
Stål: Hampakomposit ersätter redan stål i bilar. Forskning från italienska universitet visar att hampa kan ersätta stålkablar i byggkonstruktioner. Projektet fortgår 2019 för studier av påverkan från väder och vind.
Cement och betong kan ersättas med hampakalk: hampafiber, kalk och vatten ger ett giftfritt material som är mögel- och fuktresistent, klarar kraven för passivhus, är brandtåligt och blir starkare med tiden. Hampaisolering som ersätter glasull och cellplast ger byggarbetare en hälsosammare arbetsplats och en giftfri inomhusmiljö för de boende.
Olja: Exxon Mobil spår en ökning av sitt olje- och gasuttag med 80 procent de närmaste fem åren, så det går ingen nöd på den fossila industrin. Sluta subventionera dem och förse istället svenska bränslepumpar med lokala och cirkulära lösningar från många mindre bioraffinaderier i närheten av jordbruk, reningsverk med flera platser, som ger restprodukter från diesel, metanol och olja - helt i enlighet med Rudolf Diesels visioner.
Plast: Cirka 30 procent av råoljan i världen blir till plast med giftiga kemikalier och mikroplaster vid både produktion, destruktion och nedbrytning. Hampa kan ersätta denna med material som är komposterings- och återvinningsbara.
Textil: Hampa ger tre gånger mer fibrer än bomull, behöver 80 procent mindre vatten och kan till skillnad från bomull odlas i Sverige. Medan bomullsodling slukar 16 procent av världens totala kemikalieförbrukning klarar sig hampa utan bekämpningsmedel. Med hampaodling och fiberberedningsverk inom rimliga avstånd kan skörden ske på morgonen, fibrerna utvinnas på eftermiddagen och textilen vävas på kvällen.
Skogen: Våra skogsbolag saluför sig som hållbara men många forskare håller inte med. Världsnaturfonden menar att Sverige brister i sina internationella miljöåtaganden när skog med höga naturvärden avverkas. Den ensidiga plantering som ersätter dessa minskar i snabb takt biologisk mångfald som också är ett skydd mot skadedjur och allvarliga skogsbränder. För att citera Henry Ford så kan man fråga sig varför skog som växt i många tidsåldrar ska avverkas när vi kan få likvärdigt råmaterial från hampa årligen.
Under andra världskriget upphävde USA tillfälligt The Marijuana Tax Act då militären led nöd på en rad produkter gjorda av hampa. Filmen ”Hemp for Victory” uppmuntrade bönder att odla hampa till stryktåliga kläder och fallskärmar. Det var med hampans starka fibrer som George HW Bush den äldre seglade ner från himlen när hans stridsflygplan 1944 blev träffat av japansk luftvärnseld.
USA är inte det första landet i historien som i nödtid eller ekonomiska skäl uppmanat till odling av hampa och förhoppningsvis inte det sista. Vi kan inte längre vänta på att de för klimatet ohållbara näringarna ska bli renare utan istället stärka de miljövänliga lösningar och industrier som ska ta deras plats. I en ekonomi som håller oss inom planetens hållbara gränser är industrihampan definitivt en av dem.

Helena Wellberger

Gå till toppen