Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Läsartext: Jag får inte ihop det: hur blir miljön bättre med höjda skatter och avgifter?

Varför ska man betala vägskatt för bilar som står stilla, även om de inte är avstängda? Det undrar Boo Nilsson.Bild: Tobias Andersson
Under de tre senaste mandatperioderna 2007-2018 har drivmedelsskatten höjts med 4,23 kronor på bensin och 4,07 kronor på diesel, trots vallöften, att inte höja drivmedelsskatten.
Vad som märkligt är att etanol är skattebefriad, men skattebelagd likt bensin när den är inblandad i bensin. Vid tankning betalas energiskatt, koldioxidskatt plus moms, som är skatt på skatt.
I senaste valrörelsen blev det inga löften om drivmedelsskatt, men sedan den 1 januari 2019 har skatten gått upp 26 öre per liter på bensin och 18,4 öre per liter på diesel, detta med M/KD-budgeten.
Miljöminister Isabella Lövin (MP) har därefter meddelat att med januariöverenskommelsen i ryggen kommer denna skatt med M/KD-budgeten att rivas upp, då skattepålägget är utan uppräkning.
Uppräkningen innebär att framöver ska drivmedelspriset indexhöjas och priset uppräknas varje år med konsumentprisindex plus 2 procentenheter, utan att något beslut behövs fattas i riksdagen.
Senaste utspelen från Magdalena Andersson (S) och Per Bolund (MP), angående stigande och höga bränslepriser, kommer båda med dåliga förklaringar. Båda skyller på omvärlden och kronans sjunkande och låga värde, när 60 procent av bränslepriset är avgifter och skatt.
Genom åren har drivmedelsskatten höjts med motivering, satsningar på försvaret och ubåtsjakt, ökade resurser till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, omstruktureringar av SJ och Banverket, klimathotet med det populära uttrycket klimatförbättrade åtgärder och, senast, höjd a-kassa.
Miljöpartiet anför flera skäl till fortsatt höjning av drivmedelsskatten. Ett skäl är klimat- och miljörelaterat med målsättning att göra Sverige till ett av världens första fossilfria ”välfärdsland” genom att minska utsläppen från vägtrafiken via ökad beskattning på drivmedel.
Om det nu är så att avgifter och skatter på fordon och bränsle är till för att rädda den globala miljön, varför har då inte EU, ja hela världen samma avgifter och skatteuttag på fordonsbränsle? Eller finns det olika miljöer som ska räddas?
Enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) är bilismens kostnader för samhället såsom miljöpåverkan, vägslitage och olyckor, 0,22 kronor per kilometer. Samtidigt uppgår skatter och avgifter till 0,45 kronor per kilometer.
Enligt VTI betalar Svenska bilister med råge de samhällskostnader som de orsakar i form av vägslitage och utsläpp, genom att betala dubbelt upp i skatt per kilometer.
Obegripligt är också den nuvarande utformningen av vår fordonsskatt. Varför betala skatt på ett fordon som inte används och inte är avställt? Skatten grundar sig bland annat på fordonsvikt som innebär ju högre vikt, desto mer vägslitage med följd högre kostnad för vägunderhåll och för koldioxidutsläpp.
Vilket vägslitage orsakar ett fordon som inte används och hur mycket koldioxid kommer från en motor när den inte är i gång? Detta visar att nuvarande utformning av vårt skattesystem för fordon är fel!

Boo Nilsson

Gå till toppen