Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Minnesord om Claes Wahlöö

Claes Wahlöö, Lund, har som tidigare meddelats avlidit i en ålder av 79 år.

Bild: Ingemar D Kristiansen
Under åtskilliga år hade jag och Claes ett intensivt och nära samarbete på den medeltidsarkeologiska avdelningen på Kulturen i Lund. Han var en skicklig arkeolog som snabbt skaffade sig kunskaper om staden Lunds historia. Han hade också lätt att förmedla dessa kunskaper i både tal och skrift och han var en utomordentlig och konstnärlig illustratör.
Redan som ung student deltog han 1961 i en mycket givande arkeologisk undersökning på Thuletomten söder om Kattesund. Claes grävde där fram ett unikt fynd, ett lock till ett pennskrin, daterat till 1020-50 med ägarinskrift på latin och i en stil som kallas Winchersterstilen.
Efter några år på den arkeologiska institutionen vid Historiska museet (i Lund) återvände han till Kulturen och katalogiseringen av fynden bland annat från stadshallstomten och Handelsbankens tomt vid Stora Södergatan. Året därpå, 1968, deltog han i två omfattande grävningar, dels grundgrävningen för stadsbiblioteket, norr om Petriplatsen, som avslöjade norra grundmuren till S:t Petri kyrka från 1100-talets andra hälft och 222 gravar norr därom, dels en undersökning av det medeltida Kanikresidenset.
När dåvarande stadsantikvarie Ragnar Blomqvist gick i pension 1968 efterträdde undertecknad honom och Claes erhöll den tjänst jag hade. Därmed inleddes en intensiv period av grävningar och annan antikvarisk verksamhet som fortsatte under hela min verksamhetstid.
Till Lunds 950-årsjubileum, 1970, sammanställde Claes och jag boken "Lundafynd" som komplement till den stora utställningen på Kulturen samma år. Följande år grävdes i de 260 cm tjocka kulturlagren på Skomakaregatan, vilka innehöll rester av bebyggelse från 1000-1700-talen.
Hans beundransvärda förmåga att formulera fakta på ett för alla lättillgängligt språk var en stor tillgång. Han visade alltid stort engagemang även för den dagliga verksamheten. Claes förvärvade rika kunskaper om staden Lunds historia vilket han gärna delade med sig av.
Den dittills största undersökningen genomfördes under 1980-talet i Kattesund-området där två tidigare okända träkyrkor med kyrkogårdar dokumenterades och ytterligare viktiga byggnadsdetaljer på Drotten kyrkan av sten, tidigare framgrävd, upptäcktes. De många värdefulla resultaten vid denna undersökning innebar att Lund kunde fira stadens 1000-årsjubileum på Kulturen år 1990.
Claes intog en central position i det årets årsbok genom att ansvara för både idé, redaktion och layout. Hans breda kompetens och erfarenhet synliggjordes verkligen här. Om Claes stora intresse för allmänbildning och hans kunskapstörst vittnar hans omfattande och innehållsrika bok "Skånes kyrkor, 1050-1949" som gavs ut 2014. Han reste omkring i hela Skåne tillsammans med sin hustru Eva och dokumenterade och fotograferade många av de 493 monumenten och minnesplatserna.
Claes var även stadsantikvarie många år, en mycket tidskrävande och emellanåt svår yrkesroll som balanserar mellan antikvariska önskemål om att bevara en stadsstruktur och dess miljöer och krav från byggföretag och politiker att förnya eller ändra rådande förhållande. Hans underfundiga humor var en stor tillgång i alla sammanhang. Han var lätt att umgås med. Det känns overkligt och tragiskt att Claes inte finns mer och tankarna går i dessa dagar särskilt till hustrun Eva, barn och barnbarn.
Anders W Mårtensson
f d chef för Kulturen i Lund
Gå till toppen